Hur såg pyramiderna

Han blev djupt hänförd över vad han såg och hörde. Mest av allt häpnade han över de tre stora pyramiderna vid Giza. Och det är inte så konstigt. Den i dag meter höga Cheopspyramiden, den mest kända av Gizapyramiderna, är fortfarande ett av världens största byggnadsverk. För Herodotos måste pyramiden ha tett sig som nästintill övernaturligt stor.

Föga förvånande undrade han hur egyptierna hade lyckats uppföra någonting så magnifikt, och fick då höra att det var slavarbetare som hade byggt monumenten. Herodotos källor uppgav att man hade slitit för att färdigställa bara Cheopspyramiden. Sedan dess har föreställningen om att Egyptens pyramider byggdes av slavar etsat sig fast i det västerländska medvetandet.

Inte minst i otaliga filmer kan man se scener där olyckliga arbetare släpar på stora stenblock genom ökensanden, medan de piskas blodiga av grymma slavdrivare. Dessutom framställs det ofta som att slavarbetarna skulle ha varit judar. Man har gjort flera försök i modern tid som visar att det är möjligt att släpa de lättaste stenblocken på detta sätt.

Hur byggdes pyramiderna i giza

För att få upp stenblocken till rätt nivå tror de flesta egyptologer idag att man hade anlagt ramper upp till byggnivån. Hur dessa ramper såg ut diskuteras fortfarande. För att få loss stenblocken ur klippan användes förmodligen olika kopparverktyg. Den kalksten som användes till det mesta av konstruktionen och fasadbeklädnaden kunde lätt bearbetas av kopparverktyg.

Hur byggdes pyramiderna i giza

Till gravkammare och vissa starkare partier av pyramiderna användes dock granit. Dessa block är ofta större, väger mycket mer och har dessutom fraktats ända från Assuan i söder. Den engelske ingenjören Denys Stocks har studerat många uråldriga byggnadstekniker under flera decennier. Han har visat att granitblocken kunde sågas loss med hjälp av en kopparsåg utan tänder.

De hårda sandkornen hjälpte till att skära genom stenen. Transporten från Assuan skedde med hjälp av båtar på Nilen. Det har dock rasat av genom åren. Genom detta har pyramiden förlorat 9 meter eller 15 av stenlager av sin ursprungliga höjd på ,7 meter, då det yttre täcklagret frigjorts och rasat från sina fästen på grund av flera jordbävningar, främst under medeltiden. De nedrasade täckstenarna har till stor del samlats upp, forslats bort och återanvänts vid byggandet av moskéer och fästningar i det närliggande Kairo.

De tidiga utforskarna av pyramiderna hittade dock stora högar av nedfallen täcksten utefter pyramidens sidor, vilka till största delen fraktats bort i samband med utgrävningarna. Pyramidens innandöme [ redigera redigera wikitext ] Den ursprungliga ingången med stora snedställda stenar. Det finns tre kända större kamrar inuti pyramiden.

Den lägst belägna, Ofullbordade kammaren, är i den berggrund på vilken pyramiden är byggd, de två övriga, Konungens kammare respektive Drottningens kammare, ligger högre upp i pyramidstrukturen. Tunneln går 27 meter rätt genom pyramidens murverk och svänger därefter skarpt till vänster fram till ett blockerande stenblock i den Uppåtstigande passagen. Den ursprungliga ingången till pyramiden ligger 17 meter ovan markytan och cirka 7 meter öster om pyramidens vertikala mittlinje.

Från denna ingång går en 96 cm hög och centimeter bred nedstigande tunnel i 26° lutning genom murverket ned i berggrunden under pyramiden. Efter meter planar tunneln ut och fortsätter ytterligare 9 meter till en ofullbordad kammare cirka 30 meter under marknivån. Den har ett spetsigt tak vars högsta punkt är 6,23 meter över golvet. Även Drottningens kammare har två smala gångar i nordlig och sydlig riktning som först leder horisontellt för att sedan vika av snett uppåt, men dessa gångar leder till skillnad från de i Konungens kammare inte till pyramidens utsida.

Gångarnas tvärsnitt mäter ungefär 20 x 20 cm.