Palmolja förbud
Exempel på livsmedel där palmolja används är kex, glass och fyllningar i chokladbitar kakor, praliner och stycksaker. Livsmedelsproducenter använder ofta en blandning av olika fetter, där palmolja kan ingå.
Palmolja nackdelar
Palmolja används också i många andra produkter som biodiesel, i kosmetik, rengöringsmedel, tvål och djurfoder. Palmolja produceras framför allt i Sydostasien. De två största producentländerna är Malaysia och Indonesien som producerar cirka 87 procent av den globala produktionen. Även på andra kontinenter, framför allt i Afrika och Sydamerika, produceras palmolja.
Den intensiva palmoljeproduktionen är behäftad med flera problem, så som avskogning, förlust av biologisk mångfald, svedjebruk och brott mot mänskliga rättigheter. Att bojkotta all palmolja är dock inte en hållbar lösning. Enligt WWF är cirka 4,5 miljoner personer i Sydostasien beroende av palmoljan för sin överlevnad.
En bojkott på nationell nivå skulle därför slå fel då den generella efterfrågan på palmolja på global nivå ökar. Det är big business att sälja palmolja från naturreservatet, säger en man som arbetat med att sälja palmfrukter från Bukit Kusuma i över 30 år. Då han är orolig för sin egen säkerhet vill han inte gå ut med sitt namn.
Han äger flera lastbilar och köper och livnär sig på att sälja olagligt skördade palmfrukter från uppsamlingsplatser i Bukit Kusuma till närliggande kvarnar.
Palmolja cancer
Den illegala palmoljan ingår i en stor försäljningskedja som gör det svårt att spåra var exakt den kommer ifrån. Lastbilar fraktar skörden till uppsamlingsplatserna där den blandas med lagligt odlad palmfrukt från andra plantager i regionen, för att därefter skickas vidare till närliggande kvarnar. Från kvarnarna förs palmoljan vidare till stora hamnar för att fraktas med fartyg ut på den internationella marknaden.
Enligt uppköparen har internationella palmoljeföretag inte koll på hur deras egna leverantörskedjor ser ut i produktionsledet. Verkligheten är precis tvärtom, efterfrågan är enorm. Han säger att volymerna för de olagligt odlade palmfrukterna är så stora, i förhållande till de lagligt odlade, att han alltid tjänar på att handla palmfrukt från uppsamlingsplatserna i Bukit Kusuma.
Trots att de ligger längre bort än andra uppsamlingsplatser. Den olagligt skördade palmfrukten från Bukit Kusuma är det bästa alternativet för det. Läs mer: Livsmedelsjättar använder illegal palmolja Uppgifterna bekräftas av en ägare till en laglig uppsamlingsplats i grannbyn Pangkalan Gondai. Han uppger att palmfrukten från Bukit Kusuma just för tillfället säljs för ungefär 1 krona och 60 öre per kilo.
Genomsnittspriset för den lagligt odlade palmfrukten från närliggande plantager är i genomsnitt 20 öre dyrare per kilo. Sveriges Naturs lista över 20 kvarnar som levererar olaglig palmolja till bland annat AAK se också faktaruta. Under skördeperioden är lastbilstrafiken med palmfrukter ut från Bukit Kusuma konstant, dygnet runt.
Från ett gömställe, i skydd av mörkret, räknar Sveriges Natur till 13 fullastade lastbilar på en halvtimme. De mindre lastbilarna tar 12 ton frukt. De större 35 ton. Sammanlagt lämnar ton palmfrukter byn den halvtimme som Sveriges Natur är på plats. På tolv timmar blir det nästan 5 ton och under ett dygn närmare 10 ton.
För att se vart lastbilarna tar vägen skuggar Sveriges Natur en av dem på en dammig grusväg. Efter ungefär 45 minuter kommer lastbilen fram till en stängd port till vad som ser ut som ett övergivet fabriksområde. Utanför porten står ett tiotal lastbilar på kö. På en skylt står namnet på en av kvarnarna på listan: PT Mitrasari Prima. Vakterna ser misstänksamt på vår bil, men fixaren kliver ur och låtsas ta ut pengar i en bankomat en bit bort.
Samtidigt öppnas porten och lastbilarna kör in för att lasta av sina frukter. Arbetet på en olaglig plantage ger bättre betalt än andra jobb, säger en arbetare. Myndigheter ser mellan fingrarna Inne i naturreservatet Tesso Nilo träffar vi ägaren av en illegal plantage. Han ställer upp på en intervju mot löfte om att få vara anonym.
Plantageägaren säger att hans palmer växer på ett cirka hektar stort område inne i reservatet Tesso Nilo. Själv äger han bara 80 hektar och får betalt av den förmögna ägaren till de övriga hektaren för att förvalta även hans mark. Ägaren är en välbeställd man från huvudstaden Jakarta. Generellt är många ägare av plantager i området personer med höga positioner i det indonesiska samhället, ofta med starka band till både regeringen och polisen.
Handeln med palmolja från Tesso Nilo är bara möjlig genom omfattande korruption, enligt en av Greenpeace lokala utredare. Den lokala plantageägaren säger att han under högsäsongen kan skörda 2,5 ton per hektar med palmfrukt.
Palmolja hälsa
Bra dagar går det transporter till kvarnarna tre till fyra gånger. Det är ett hårt arbete. Från klockan sex på morgonen till sena eftermiddagen så ska så mycket som möjligt hinna skördas innan lastbilen plockar upp palmfrukten för att sälja vidare till kvarnarna. Tusentals ton nyskördad förbjuden palmfrukt lämnar Tesso Nilo varje dygn. Med långa pinnar med vass böjda knivar på toppen går unga arbetare mellan de höga palmträden och skär av roten på den hängande frukten.
Palmoljeindustrin hotar därmed ovärderliga ekosystem och ignorerar i många avsnitt ursprungsbefolkningens rättigheter. Med anledning av detta måste vi såklart agera och ställa högre krav på den palmolja som förs in och används i Sverige. Palmolja är den viktigaste vegetabiliska oljan för länder som Indonesien, Indien och Kina.
Framför allt används palmolja för matlagning i dessa länder. EU-länderna står för den fjärde största användningen av palmolja men inom EU är användningen mer spridd till olika livsmedelsprodukter och även kemisk-tekniska produkter, kosmetika eller som råvara för bioenergi och biodiesel. Enligt uppgifter från Jordbruksverket krävs ingen särskild importlicens för import av palmolja till EU.
Import av palmolja utifrån EU kräver inte heller någon föranmälan till Livsmedelsverket, vilket endast gäller vid import av vissa livsmedel med krav på särskilda säkerhetskontroller. Självklart är det också så att palmoljeindustrin är ekonomisk viktigt för Malaysia och Indonesien och skapar viktiga arbetstillfällen för dessa länder, i bara Sydostasien räknar man med att 4,5 miljoner människor försörjer sig genom att odla palmolja.
Att helt förbjuda palmoljan är därför inte ett hållbart alternativ. Efterfrågan växer globalt helt tiden och att ersätta den med andra former av oljor, till exempel soja eller kokos, är inte heller ett hållbart alternativ då dessa inte är lika produktiva och därmed kan riskera skövling av ännu mer regnskog. Det vi däremot kan göra är att ställa högre och tuffare krav på företagen, både företag som använder palmolja i sina produktioner samt de företag som handlar med palmolja.