Kan kortison göra mej hes cancer

Cushings syndrom kan man också få om kroppen själv producerar för mycket kortisol. Det kan till exempel ske om man har en kortisolproducerande tumörer i hypofysen , lunga eller binjure. Viktökning En del går upp i vikt vid kortisonbehandling. Det kan bero både på att aptiten ökar men också för att kroppen samlar på sig mer fett och vätska.

Ofta samlas fettet runt ansikte, överkropp och buk. Många kan känna till att personer som äter kortison under lång tid får ett rundare ansikte. Händer, fötter och ansikte kan bli svullna av vätskan som samlas i kroppen. Svårt att sova och humörsvängningar Många får svårt att sova när de äter kortison.

Man kan också känna sig rastlös och ha svårt att komma till ro. En del kan uppleva ångestliknande symtom och bli mer irriterade. För de som äter kortison en gång om dagen brukar det vara bra att ta tabletterna på morgonen och inte precis innan man ska sova. Sköra slemhinnor och hud Kortison kan ge besvär från magen som till exempel magkatarr gastrit och halsbränna.

För de som ska äta kortison en längre tid eller har en känslig mage brukar man ofta sätta in magsårsmedicin tillsammans med kortisonet i förebyggande syfte. Även huden blir skörare och tunnare. Det gör att det är lättare att få sår och blåmärken. Ökad risk för infektioner Eftersom kortison hämmar immunförsvaret ökar risken för att drabbas av infektioner. Därför är det bra att vara lite försiktig under kortisonbehandling och inte ta onödiga risker som att träffa personer som har en pågående infektion.

Högt blodsocker Kortison påverkar omsättningen av socker och insulin i kroppen. Det kan leda till att blodsockret höjs.

Kortison biverkningar ögon

I en del fall kan man i stället ge tillväxtfaktor som spruta för att stimulera bildningen av röda blodkroppar. Ökad infektionskänslighet De vita blodkropparna försvarar kroppen mot bakterier och virus. Brist på vita blodkroppar ger inga symtom, men du blir mer infektionskänslig när nybildningen av vita blodkroppar försämras och antalet i blodet minskar kraftigt.

Bakterierna får lättare fäste och du kan behöva antibiotika. Den känsligaste perioden brukar infalla 7—14 dagar efter en behandling med cytostatika. Om du får feber under cytostatikabehandling ska du kontakta ditt sjukhus och få råd och inte vänta hemma på att febern ska gå över. Blödningar Trombocyterna eller blodplättarna gör så att blodet kan levra sig och sår läkas. Blir de för få efter behandling med cytostatika kan det ge näsblod, blödningar i tandkött och från småsår.

Rådet är att snyta sig försiktigt och att borsta tänderna med en mjuk tandborste. Ibland kan man få bränna blodkärl som gått sönder i näsan. Kontakta sjukhuset om det inte slutar blöda. Benmärgen återhämtar sig Mellan behandlingarna återhämtar sig benmärgen, så att blodkropparna oftast hinner komma upp i normala värden. Före varje ny behandling tas blodprov som kontroll. Ålder, typ av cancer, läkemedelssort, dosering och hur man tålt behandlingen hittills — allt måste vägas in i bedömningen.

Graviditet och fruktsamhet Cytostatika kan skada foster. Det är därför olämpligt för kvinnor att bli gravida under pågående behandling och minst tre månader efteråt. Man brukar dessutom avråda från graviditet i ytterligare två år. Kroppen försvagas av både sjukdom och behandling och efter en cancersjukdom behövs all kraft för att tillfriskna.

Som man är det också olämpligt att gör en kvinna gravid när du får cytostatika. Fruktsamheten försämras Både kvinnors och mäns fruktsamhet försämras av både sjukdomen och behandlingen. Produktionen av könshormoner minskar, menstruationer och spermieproduktion upphör ofta. Det är ändå viktigt att använda preventivmedel för att förhindra en graviditet under behandlingen.

Samma besvär som i klimakteriet Många kvinnor får samma besvär med svettningar och blodvallningar som man normalt kan få när man kommer i klimakteriet. Fruktsamheten kommer ofta tillbaka, både hos kvinnor och män. Många har fött barn efter genomgången behandling. Andra blir tyvärr sterila. Sperma för nedfrysning För män finns i dag möjlighet att lämna sperma för nedfrysning innan behandlingen påbörjas.

Sperman kan senare användas till konstgjord befruktning. Kvinnor kan få plocka ut ägg eller delar av äggstockarna som sparas för att i framtiden kunna bli mamma. Ibland måste behandlingen med cytostatika tyvärr ske så snabbt att man inte hinner med förberedelserna för att kunna plocka ut ägg eller delar av äggstockarna. Sexlivet Det är vanligt att den sexlusten minskar både av cancersjukdomen och behandlingen.

Det beror ofta på trötthet och kraftlöshet och som en del av den psykologiska krisen när man drabbats av en cancersjukdom. Lusten kommer nästan alltid tillbaka så småningom. Sexlusten kan också påverkas av sköra slemhinnor till följd av behandlingen. Besvären kan ofta lindras med krämer eller vagitorier. Cytostatika kan finns i sädesvätska och vaginalsekret Det är viktigt att veta att cancer inte kan smitta vid samlag.

Någon direkt vetenskap om cytostatika i sädesvätska eller vaginalsekret finns inte. Variationer kan finnas beroende på vilket läkemedel du har fått. Mängden cytostatika i sädesvätska och vaginalsekret är troligtvis liten och riskerna små.

När försvinner svullnaden efter kortison

För att vara på den säkra sidan rekommenderas användning av kondom upp till 72 timmar efter cytostatikabehandling. Läs mer om sex och cancer Andra biverkningar De biverkningar som nämnts ovan är sådana som är vanliga för många olika cytostatika. Sedan finns det biverkningar som är mer eller mindre specifika för vissa preparat.

Det kan gälla biverkningar från till exempel nervsystem, hjärta och njurar. Inför start av cytostatikabehandling ska behandlande läkare informera dig om vilka biverkningar som just de preparat som ingår i din behandling kan ge. Cytostatika kan sänka nivåerna av könshormon. Det kan göra att du känner av stelhet och ibland smärtor i leder och muskler.

Det brukar försvinna en tid efter att du har slutat med din cytostatikabehandling. Domningar i händer och fötter neuropatier Det finns grupper av cytostatika som kan påverka och skada det perifera ytliga nervsystemet. I förlängningen kan det leda till att du förlorar en stor del av känseln i händer och fötter. Det gör att du kan få dålig balans, få svårt att gå och bli fumlig.

En del personer får också nervsmärtor i händer och fötter som kan vara svåra att lindra. Därför är det viktigt att du berättar för vården om du får besvär med domningar eller stickningar så att cytostatikadosen vid behov kan justeras. Bilkörning till och från behandling Det finns cytostatika, taxaner, som innehåller alkohol.

Då är det olämpligt att köra bil hem från behandlingen. Innan andra behandlingar kan du behöva mediciner mot allergiska reaktioner som gör att du kan bli dåsig och inte heller bör köra hem. Prata med vårdpersonalen hur det ser ut med just din behandling. Neutropen feber Neutropen feber betyder att man drabbas av feber samtidigt som man har brist på en viss sort av vita blodkroppar, neutrofila granulocyter.

Du kan få feber när du har låga vita blodkroppar. Det kan vara av behandling med cytostatika eller annan typ av cancerbehandling men också av själva cancersjukdomen. Det är viktigt att du hör av dig till vården om du får feber under din cytostatikabehandling. Du kan akut bli mycket försämrad om du inte får rätt behandling. Läs mer om neutropen feber Sepsis blodförgiftning Under en cancerbehandling med cytostatika eller cellgifter dödas både de dåliga cancercellerna och de bra cellerna i kroppen.

Det gör att immunförsvaret försvagas vilket gör att man blir extra känslig för både virus och bakterier. Sepsis eller blodförgiftning, som det kallades förr, är en livshotande komplikation av en infektion. Cellgifter och strålning under cancerbehandling kan öka risken för sepsis. Om sepsis misstänks är det viktigt att få vård snabbt.

Läs mer om sepsis blodförgiftning Illamående av cytostatika Illamående och kräkningar är välkända biverkningar av cytostatika, men långt ifrån alla som behandlas med cytostatika blir illamående. Olika typer av cytostatika ger olika mycket besvär. Tre grupper av cytostatika När det gäller risken för illamående brukar cytostatika delas in i tre grupper: Den första gruppen ger sällan illamående och kräkningar, men kan orsaka lindriga besvär hos en del personer.

Läkemedel mot illamående ges om du behöver det. Den andra gruppen ger måttliga besvär och kallas medel-emetogena. Vid behandling med medel-emetogena cytostatika ger man medel mot illamående anti-emetika i förebyggande syfte samt om du behöver det. Den tredje gruppen, hög-emetogena cytostatika, ger svåra besvär för nästan alla om man inte ger behandling mot illamående. Vid den här typen av behandling ges maximal läkemedelsbehandling för att förebygga illamående.

Du kan också få extra läkemedel mot illamående om du behöver det. Tre faser av illamående Illamåendet brukar delas in i tre faser beroende på när besvären börjar: Akut illamående kommer under det första dygnet och kan sätta igång redan en timme efter det att cytostatikabehandlingen inletts. Fördröjt illamående kommer 1—2 dygn efter cytostatikabehandlingen och kan i en del fall finnas kvar i 6—7 dygn.

Betingat illamående kan utlösas hos en person som tidigare har fått cytostatikabehandling och då mått illa och kanske kräkts. Inför en ny cytostatikabehandling kan personen känna illamående redan i förväg. Det kallas för betingat illamående och kan utlösas flera år efter avslutad behandling, till exempel vid ett återbesök på sjukhuset. Sjukhuslukten, lukten av viss mat och bara av att se sprutor, vita rockar och annat som förknippas med minnet av behandling kan göra att besvären kommer.

Läkemedel mot illamående Behandlingen med olika läkemedel mot illamående ges så gott som alltid förebyggande, en stund innan cytostatikabehandlingen påbörjas. Vid behov ökar man dosen eller lägger till andra typer av läkemedel. Behandlingen fortsätter så länge besvären finns kvar. Kan ges i olika former Det finns flera olika typer av läkemedel som är effektiva mot illamående och kräkningar utlösta av cytostatika.

Medlen ges ensamma eller i kombination med varandra. De kan ges som injektioner, tabletter eller plåster och ibland också som stolpiller via ändtarmen. Blockerar effekten av serotonin De nyaste preparaten är ofta mycket effektiva mot akut illamående, men har något sämre effekt på illamående som kommer efter några dagar, så kallat fördröjt illamående.

De verkar genom att blockera effekten av ämnet serotonin i kroppen. Eftersom medlen ofta orsakar förstoppning ges ibland laxermedel som tillägg. Nyligen har läkemedel med en annan verkningsmekanism tagits fram och används när man ger de mest hög-emetogena cytostatikabehandlingarna. Det finns också äldre typer av läkemedel som används mot illamående.

Bland dem finns till exempel läkemedel mot åksjuka. Kortison Kortison är ett gammalt läkemedel med många kända effekter. En effekt är att det minskar cytostatikautlöst illamående. Kortison ges ofta tillsammans med något av läkemedlen mot akut illamående. Genom att stegvis sänka kortisondosen under några dagar efter en cytostatikabehandling minskar risken för fördröjt illamående.

När du är hes är det viktigt att låta rösten vila, och helst undvika att prata helt. Undvik även att viska, eftersom det också frestar på stämbanden. Drick varmt. Att dricka varmt kan hjälpa, till exempel te eller honungsvatten. Det kan lindra att suga på halstabletter, använd helst sockerfria varianter. Undvik att röka.

Om du röker är det ett bra tillfälle att sluta. Behandling vid heshet Heshet går oftast över av sig självt efter några dagar. Det finns inga läkemedel mot heshet, men personer som ofta blir hesa för att de använder sin röst på fel sätt kan få hjälp av en logoped. Om hesheten beror på en underliggande sjukdom behandlas den underliggande sjukdomen, till exempel kan stämbandsknottror opereras bort.