Varför är zoonosen farligare än vanliga virus

På engelska pratar man om emerging infectious disease för sjukdomar som under den senaste årsperioden ökat i incidens, och som kan förväntas öka i betydelse i framtiden. Många av dessa sjukdomar orsakas av zoonotiska patogener och kan komma att får stor betydelse i framtiden. Förändringarna i sjukdomars antal och utbredning är ett samspel mellan människan, mikroorganismerna och djuren, samt miljön och klimatet.

För de flesta zoonotiska sjukdomar är de mikroorganismer som orsakar sjukdom beroende av deras värd djur och människa och ibland vektor för överlevnad och utveckling. Ett tydligt exempel på det pågår i nutid där sjukdomsbringande bakterier snabbt utvecklar resistens mot antibiotika som människan tagit fram för behandling av infektion samt för tillväxtbefrämjande behandling av boskap.

När befolkningen ökar behövs mer föda för att försörja människor, vilket kan skapa större och fler djurbesättningar i närhet till eller inom städer och därigenom en större risk för spridning av patogener i livsmedel. När mänskligheten gick från ett liv som jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare skapades större möjligheter för patogener att sprida sig mellan djur och människa, dels för att människorna blev fler men också för att de levde tätt tillsammans med domesticerade djur.

Zoonoser är en global hälsorisk. Exempelvis Spanska sjukan som uppkom och som tog 50 miljoner människors liv i en global pandemi. Spanska sjukan orsakades av ett influensa A virus av subtypen H1N1 , vars ursprung var vilda fåglar. Andra influensavirus som spridit sig snabbt och blivit till pandemier är Asiatiska influensan år , Hongkonginfluensan år Under talet har även zoonotiska coronavirus orsakat epidemier: sars fladdermusburet , mers sedan kamel- och fladdermusburet , och covid sedan Denna sjukdom orsakades av bakterien Yersinia pestis , där smitta skedde från det infekterade värddjuret svartråttan som via loppor spred smittan till människor via bett.

Smittvägar [ redigera redigera wikitext ] Livsmedel är en viktig smittväg för många zoonoser, särskilt om livsmedlet inte har upphettats tillräckligt. Två exempel på livsmedelsburna zoonoser är salmonella , som kan smitta via ägg, kött, sallad eller bladgrönsaker, [11] och campylobacter som är vanligt förekommande i kyckling.

Kontaktsmitta från djur är en annan vanlig smittväg, där djuren i vissa fall bär på smitta utan att själva vara sjuka. En tredje smittväg är så kallad vektorburen smitta, där t. Hit hör borrelia och harpest bland annat. Från ungefär till förra året som var ett rekordår, säger Åke Lundkvist. Precis som hos myggor har forskarna sett att även nya fästingarter tar sig in i Sverige.

Taigafästingen som kan bära på mer allvarliga former av TBEV har invandrat österifrån och etablerat sig i norra Sverige. Sorkfeber i Skåne En annan av de många sjukdomar forskarna vid Zoonosis Science Center håller koll på är sorkfeber. Det är ett virus som finns hos skogssorkar. Framför allt smittas människor när de andas in damm från sorkarnas torkade kiss och bajs som kan finnas i till exempel vedbodar.

Sorken är vanligt förekommande över hela landet men det är bara norr om Uppsalatrakten som personer smittats av sorkfeber — fram till nu. På senare tid har fall också påträffats i Skåne. Än så länge handlar de om få fall och Åke Lundkvist tror att viruset introducerades i skånska sorkar relativt nyligen. Men viruset har inte förts dit med nordliga sorkar — det har han och hans kollegor nyligen kunnat visa i en studie.

Åsa Malmberg Zoonoser som nämns i artikeln Denguefeber Spridningssätt: Mellan människor via myggor Symtom: Feber, illamående och kräkningar, utslag, allmänna smärtor, lågt antal vita blodkroppar. Vid svår denguefeber: allvarliga blödningar, allvarliga nedsättningar av kroppsfunktioner eller allvarligt läckage av blodplasma. Smittspridning i Sverige: Nej West Nile-feber Spridningssätt: Från fåglar via myggor Symtom: Sjukdom med influensaliknande symtom som feber, huvud- och muskelvärk, illamående och kräkningar.

Ibland utslag på huden och svullna lymfkörtlar. Knappt en procent av de som smittas blir allvarligt sjuka med hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Den som tar med sig hunden på utlandssemestern kan se till att den inte leker med andra hundar eller nosar på kadaver och avföring. Att importera övergivna gatuhundar från till exempel Spanien och Grekland framställs ibland som en god gärning och ett bra sätt att skaffa hund.

Men det vill Sofia Boqvist varna för. Det kan drabba både djur och människor här hemma, säger hon. Människor smittar djur Men det är inte bara djuren som sprider zoonoser till oss. Vi kan smitta dem. På djurparker inträffar det till exempel att besökare gör apor och elefanter sjuka. Människor är också effektiva zoonosspridare sinsemellan. En sjukdom som först smittat från ett djur kan vandra vidare från person till person över hela världen.

De flesta av oss drabbas någon gång i livet av den årliga influensan.

Det är en zoonos som brukar härstamma från svin eller fåglar i Asien. Den fruktade så kallade fågelinfluensan i Sydostasien har ännu inte börjat spridas mellan människor. Fågelinfluensan är främst ett problem för fåglar, och hittills har bara några få människor, som haft mycket nära kontakt med sjuka djur, smittats.

Men om fågelviruset korsas med vanligt influensavirus inne i en smittad människa kan det skapas ett nytt virus som lätt sprids vidare till andra människor. De allra flesta svenskar är vaccinerade mot stelkramp, därför inträffar bara något eller några få fall om året. Stelkramp är en allvarlig sårinfektion som orsakas av en bakterie och kan uppstå i sår efter bett från husdjur.

Infektionen går att behandla, men utan läkarvård är den dödlig. Papegojsjukan Ornithos. Som namnet antyder är det här en sjukdom som sprids av papegojor och andra fåglar. Den orsakas av en bakterie och ger människor influensaliknande symtom. Papegojsjukan drabbar ett tiotal människor i Sverige årligen.

Oftast gäller det personal i zooaffärer eller andra som haft mycket nära kontakt med fåglar. Sorkfeber och harpest.

Sorkar i norra Sverige smittar årligen några hundra människor med virussjukdomen sorkfeber som förutom feber ger smärta i njurtrakten. I stora delar av landet kan harar sprida harpest. Bakteriesjukdomen ger människor feber, svullna lymfkörtlar och illamående. Därför ska man alltid undvika att ta i döda djur och djurspillning ute i naturen. Mikroskopiska svampar orsakar den smittsamma hudsjukdomen ringorm.

De trivs på såväl marsvin, katter, hundar, hästar, nötkreatur som människor. På vuxna katter och marsvin syns sjukdomen ofta inte, medan andra djur får hårlösa fläckar och hudinflammationer. Människor som umgås med smittade djur och inte tvättar sig noga efteråt får ringformade utslag på huden. Ringorm går att behandla bort, men det kan ta tid. Katten kan vara värd för den mikroskopiska parasiten toxo-plasma.