Får ortodoxa kristna män bära guld

Död, var är din seger? Död, var är din udd? Det vi kan säga är att det liv som väntar blir väldigt annorlunda än det liv vi lever här i tiden. Som kristna tror vi att livet inte slutar när vi en gång dör. Det finns ett fortsatt liv i Guds närhet bortom graven. Det finns alltså många sätt att skriva om vad som händer efter döden. Och som kristna får vi leva i vissheten om att det är livet, inte döden som får sista ordet.

Svaret på den frågan måste var och en svara på. Att tro är inte något som man presterar. Att tro är att på något sätt stå i relation till den som vi kallar Gud. För den som kallar sig kristen handlar det om att Gud kommer oss mänskligt nära i Jesus Kristus. Att vara kristen handlar om hela livet och präglas av att man vill leva nära Jesus och ha honom som ett riktmärke för livet.

Kan man vara kristen utan att veta om det? På sätt och vis kan det vara så men det kan behövas lite mer. När man analyserar sitt liv, vad som är viktigt i livet, så kan man komma fram till att det liv jag lever visar att det kanske är så Jesus skulle vilja att mitt liv är. Då växer tron inombords och det blir tydligt vad Gud vill med mitt liv. Varför finns det så många olika kyrkor och kristna samfund?

Ett enkelt svar på frågan är att det beror på att människor är olika och har olika syn på en del frågor i den kristna läran. Att läsa kyrkohistoria är i mångt och mycket att läsa om mänskliga diskussioner och konflikter i tolkningsfrågor. I den tidiga kyrkohistorien handlade det om att dra gränser mellan vad som kunde rymmas inom den kristna tron. De trosbekännelser som används i våra kyrkor idag formulerades som ett svar på detta.

Genom historien har kyrkan varit en del av sin samtid och politiska maktstrukturer, konflikter och ideologiska och idémässiga strömningar har påverkat kyrkans utveckling. Olika rörelser har blossat upp, som ibland har omfamnats av och integrerats i kyrkan, och ibland har uteslutits. Några av dem har fortlevt, andra har dött ut.

Tidigt delades kyrkan upp i en västlig med centrum i Rom och en östlig med centrum i Konstantinopel del. År splittrades slutligen kyrkan genom att påven i Rom och patriarken i Konstantinopel ömsesidigt bannlyste varandra. Västra Europa blev romerskt-katolskt medan östra Europa blev ortodoxt, liksom de flesta av dem som förblev kristna Mellanöstern och Nordafrika efter islams genombrott.

På talet ledde den tyske munken Martin Luthers försök att reformera den romersk-katolska kyrkan till att den västliga delen av kristenheten splittrades. I norra Europa fick den evangelisk-lutherska traditionen, som bland annat Svenska kyrkan är en del av ett starkt fäste medan den anglikanska traditionen fick sitt fäste på de brittiska öarna. Ulrik Zwingli och senare Jean Calvin i Schweiz ville gå längre än Luther i uppgörelsen med den romersk-katolska kyrkan och den reformerta rörelsen blev särskilt stark i centrala Västeuropa.

Södra Europa förblev huvudsakligen romerskt katolskt. Från reformationens kyrkor har sedan ytterligare nya kyrkor och samfund bildats, vilket lett fram till dagens ganska brokiga bild av kyrkor och samfund. Den svenska kristenheten speglar denna utveckling. Därför finns många av reformationens kyrkobildningar representerade här och bland annat genom migration har också både den romersk-katolska och ortodoxa fått ett starkt fäste.

I grunden är dock den världsvida kyrkan en enda, och den består av alla som bekänner att Jesus Kristus är Herre. Strävanden att manifestera denna enhet har funnits länge, men det är först under de senaste hundra åren som arbetet för kristen enhet tagit en mer organiserad form, till exempel genom bildandet av Kyrkornas världsråd Ordet ekumenik blev beteckningen på detta enhetsarbete.

Att vi aldrig blir övergivna, aldrig är ensamma. I det dagliga livet försöker vi följa tio Guds bud som sammanfattas i budet att älska Herren din Gud och din nästa som dig själv. Vi vill se Kristus i våra medmänniskor och bemöta dem så som vi skulle bemöta honom. Att leva som vän till Kristus innebär också en respekt för hela Guds skapelse, för naturen, djuren och en solidaritet med vårt samhälle och världen runt oss.

Jesus är vår konkreta förebild: Står jag upp för det som är sant och riktigt, är jag beredd att ge av mig själv för mina medmänniskor och vågar visa rättmätig vrede som han gjorde över orättvisor? När jag misslyckats med detta, svikit min kallelse, får jag söka förlåtelse hos Gud, mest påtagligt får jag den i bikten. Genom att be låter vi Gud bli en del av våra liv.

Tror katoliker på jesus

När man är tyst och stilla kan man ofta i sitt inre få visshet om hur man ska handla i en given situation. Som katoliker tror vi att alla människor har ett samvete och genom sitt förnuft möjlighet att träffa rätta val. Kyrkans gemenskap och ledning ger oss det nödvändiga stödet till att forma vårt samvete så att vårt liv överensstämmer med Guds vilja.

Den omvandling som Gud i Jesus Kristus vill göra av oss, så att vi blir alltmer lika Jesus, genom kyrkans sakrament och lära, kommer att omvandla våra relationer. Då omvandlas också världen steg för steg, till den dag, vid tidens slut, då Gud själv tar över och fullkomnar allt. Vad görs åt de sexuella övergrepp mot minderåriga som har förekommit?

På senare år har det kommit flera rapporter som visat att barn och ungdomar har utsatts för grovt brottsliga övergrepp av präster i katolska kyrkan. Detta har skett över hela världen och under en lång period. Det finns ingenting i katolska kyrkans lära som på något sätt försvarar övergrepp. Kyrkan betraktar därför sexuella övergrepp mot minderåriga som ett av de mest avskyvärda brotten mot människan och därmed mot Gud själv.

Men kyrkan består av människor och människor kan välja att begå fruktansvärda handlingar. När ett barn utnyttjas av en vuxen är detta en kränkning som kan orsaka sår för hela livet. Om det dessutom är präster som gör sig skyldiga till övergrepp innebär det ännu större skada eftersom präster åtnjuter så stort förtroende. Kyrkan tar med stor ånger och sorg på sig ansvaret för det som har hänt och nu pågår ett omfattande arbete världen över för att övergrepp inte ska kunna ske igen.

Men för att detta ska lyckas är det avgörande att alla gemensamt tar ansvar för att anmäla övergrepp och misstankar om övergrepp. Sexuella övergrepp mot minderåriga får aldrig tystas ner. Vi måste alltid ingripa omedelbart och med kraft för att skydda den som har utsatts. I Sverige finns sedan en Beredskapsplan mot sexuella övergrepp på barn och ungdoma r som alla präster och ledare i kyrkans barn- och ungdomsverksamhet måste utbildas i.

Biskopen har också utnämnt ett barnskyddsombud i vårt stift som alltid ska se till barnets bästa. Barnskyddsombudet granskar kyrkans verksamhet och utbildar volontärer och personal i kyrkan kring skyddet av minderåriga. Arbetet handlar om förebyggande åtgärder, om att skapa medvetenhet om frågan och inte minst: att sprida kunskapen om att sexuella övergrepp på minderåriga är brottsligt och därför alltid måste polisanmälas.

Om Gud finns, varför finns det så mycket ont? En hel del av det lidande vi människor drabbas av orsakas inte av oss människor. Exempelvis beror inte sjukdomar, vulkanutbrott och jordbävningar på någon människas aktiva vilja. Gud tillåter att det sker, och vi står ofta frågande och maktlösa inför det onda som hänt. Men Gud kallar oss vidare, till att hjälpa och lindra och för att förhindra och förebygga lidande i framtiden.

Vi får också bära fram vårt eget och andras lidande i bön inför Gud. Gud är inte passiv eller oberörd inför människornas lidande. Gud ser evigheten och vet hur han kan leda allting till helande och liv hos sig. Frågan vi kristna har är om man vill lita på det, och i den tilliten också se vad Gud kallar en att göra i en svår situation.

Vi får be om hjälp och om allt vi behöver, men framförallt handlar bönen om att vi ska lära oss att se tillvaron med Guds blick och öppna oss för att lita på att han vill och gör vårt bästa. Ett annat sorts problem är det lidande som drabbar oss till följd av människans eget fria val. Det hänger ihop med arvsynden, det vill säga människans benägenhet att gynna sig själv, sina egna behov och sina egna idéer på andras bekostnad.

Vi kan tänka på ondska i krig, folkmord, förtryck och trafficking. Men det handlar också om det lidande som vi dagligen utsätter vår nästa för. I längden drabbar den medvetna synden också oss själva. Vi förlorar något av vår gemenskap med Gud och därmed möjligheten att bli de människor vi var tänkta att bli. Gud vill aldrig något sådant ont och är aldrig orsak till att det sker.

Han har gett oss vår fria vilja för att vi ska svara på hans kärlek med vår kärlek till honom och nästan. När vi inte gör det, ja även när vi gör tvärtom, respekterar han fortfarande vår frihet. Men genom att bli människa i Jesus Kristus har han visat att han alltid står på den sida som drabbas av andras ondska och synd.

Ja, han tar det på sig själv för att omvandla det till hopp och liv. Att Jesus, den oskyldigt torterade och avrättade, uppstår från de döda för att nu leva i evighet med Fadern är det tydligaste tecknet på hur Gud svarar på allt ont i världen. Hur blir man katolik? Om man inte är döpt, blir man katolik genom dopet.

Är man redan döpt och tillhör ett annat kristet samfund heter det att man konverterar till katolska kyrkan. En vuxen person som ska döpas eller konvertera behöver få undervisning i katolsk tro och personliga samtal med en katolsk präst, diakon eller en annan betrodd katolik innan man upptas i katolska kyrkans gemenskap. Detta kan också ske i en liten grupp genom vuxenkatekumenatet.

Efter samtal med en präst väljer man en katolsk fadder, någon som kan hjälpa en att växa in i det katolska livet, sitta med under mässan några gånger för att förklara saker och presentera en för andra i församlingen så att man naturligt växer in i gemenskapen. Faddern är med vid dopet. Konverterar man är faddern också med vid upptagningen i kyrkan som ofta sker inom ramen för en katolsk mässa.

Inför en konversion måste man visa sitt dopintyg för prästen, samt att man gått ur det samfund man tidigare tillhörde. Man går även till bikt, så kallad generalbikt då man bekänner alla allvarliga synder man kommer ihåg fram till den tidpunkten då man ska bli upptagen. Upptagningen innebär att offentligt bekänna att man delar den katolska tron med orden: »Allt som den heliga katolska kyrkan tror, lär och förkunnar vara uppenbarat av Gud, det tror och bekänner jag«.

Katolska kyrkan fakta

Sedan får man för första gången ta emot den heliga kommunionen, Kristi kropp och blod, i katolska kyrkan. Efter dopet konfirmeras man. Alla som konverterar från ett protestantiskt samfund konfirmeras, även om man redan är konfirmerad där. I katolska kyrkan är konfirmationen ett sakrament som oftast förmedlas av biskopen själv.

Det första steget om man vill bli katolik är att kontakta kyrkoherden i sin närmaste katolska församling. Vad skiljer katolska kyrkan från de kyrkor som bildades efter reformationen? Genom hela kyrkohistorien har olika reformatoriska rörelser reagerat mot saker som varit fel i kyrkan. Många helgon, exempelvis den helige Franciskus, har med sin förkunnelse och sitt levnadssätt bidragit till att kyrkan blivit förnyad av den tro hon fått av Kristus och apostlarna.

Den rörelse som uppstod på talet och som kom att kallas för protestantisk, ville också komma åt vissa problem i kyrkan. Men den kom att ifrågasätta centrala delar av tron kyrkan hade från apostlarna på ett sätt som utmanade kyrkans enhet. Den gick från kravet på reform, som många inom den katolska kyrkan delade och sedan genomförde, till att bli en protest som snappades upp av flera av den tidens politiker, furstar och kungar.

De såg en chans att själva bli mäktigare genom att bli ledare över kyrkan. Efterhand bildades därför flera nationalkyrkor som inte erkänner påven som sin ledare och inte har samma syn på flera av sakramenten, bland dem den lutherska kyrkan i Sverige, Svenska kyrkan. Dessa villoläror dök oftast upp i form av oenigheter kring Treenighetens natur, och hur det kunde vara att Jesus var båda Gud och Människa.

Kyrkans Konsilier kallades tillsammans för att undersöka Skriften och uttrycka den gemensamma tron i ord. Dessa ord utgör en stengrund som står kvar genom alla tider. Sedan dess har Kyrkan kallats 'Ortodox' vilket betyder 'rätt tro' eller 'rätt tillbedjan'.

Hur många katoliker finns det i världen

Niceanska Trosbekännelse se nedan var produkten av Niceas Kyrkokonsilium år Detta är en central Ortodox uttalande om vår tro; och ett utmärkt exempel på produkten av dessa konsiliers arbete. Ingenting kan tilläggas vår tro som byggdes på stengrunden Kristus och Hans Apostlar, på samma sätt som ingenting kan tas ifrån den.

Den är fullkomlig. Ortodox Tillbedjan Ortodoxa kyrkor använder fortfarande gudstjänstformer som fanns på talet. Vår tillbedjan baseras till stor del på Bibeln och Bibelverser. Vi sjunger det mesta av gudstjänstordningen; poängen är att våra röster förenas i de urgamla harmonier och melodier. Våra gudstjänster har Gud som fokus - inte vår egen njutning, uppfyllelse eller gemenskap.

Vi kommer in i Guds närvaro med häpnad, medvetna om våra egna brister och Hans stora nåd. Vi söker förlåtelse och jublar i frälsningens stora gova som har givits så generöst. Ortodox tillbedjan fylls med omvändelse, tacksamhet och oavbruten lovsång. Vi försöker så gott det går att göra vår tillbedjan vacker.

Skrifternas förbild för oss visar att Guds egna design för tabernaklet 2 Mosebok 25, 26 innefattade guld, silver, adelsten, blå- och lilafärgade tyg, broderi, rökelse, klockor och oljesmörjelse. På samma sätt, i den Heliga Johannes uppenbarelse Uppenbarelseboken 4 ser man adelsten, guld, tronar, kronor, vita klänningar, kristaller och rökelse.