Vilka kyrkor dopsiffror mest 2016

I inte så få församlingar är det faktiskt risk för mässfall. En biskop har till och med sagt, att Svenska kyrkan kanske måste uppge söndagsgudstjänsten. Vore det här situationen i ett företag, som stadigt gått bakåt i 50 år, kallade man ju till krissammanträde. För att ändå kunna hålla en huvudgudstjänst i varje församling som kyrkoordningen föreskriver så sammanslås församlingar till stora enheter utan präst på platsen.

Enligt en undersökning hade antalet församlingar under en tioårsperiod nästan halverats. Ska det behöva fortsätta så här? Vore det här situationen i ett företag, som stadigt gått bakåt i 50 år, så kallade man ju till krissammanträde. Kyrkans goda och intelligenta folk tycks inte göra det — eller vilja se att mamma kyrkan inte mår bra. Andra ser det och tycker att kyrkan med dess i deras mening förunderliga strategier och teologier gjorde bäst i att dö.

Men andra vill inte ge upp.

Visst tycker man att mamma kyrkan inte pratar och gör som hon gjorde förut, men man vill inte lämna mamma. Det kunde ju annars vara naturligt att tänka sig att med omflyttning, massmedieinflytande etc, vi skulle gå mot en kulturell utjämning också på det kyrkliga området. Men så är knappast fallet. Stockholms svaga kyrklighet har snarast accentuerats under de senaste decennierna, skillnaderna till det övriga landet blivit större.

Kyrk-Sverige är i stort samma delar av Syd- och Västsverige och Västerbotten, som formades av de inomkyrkliga väckelserna under förra delen av talet. Tätorter är givetvis genomsnittligt mindre kyrksamma än glesbygden, men var tätorten ligger, dess kulturella region, synes spela en större roll än dess storlek och om den växer eller stagnerar.

Och hur ser det ut för frikyrkorna? Rättvisande jämförelser mellan siffror från kyrka och frikyrka är inte lättfunna. Förändringar i medlemsantalet blir konstiga med så skilda medlemskriterier, även om Svenska kyrkans minskning under de senaste åren med en halv procentenhet i andel av totalbefolkningen, är ung. Närmare till hands ligger att jämföra gudstjänstbesök med medlemstal.

Men inte heller här kan man jämföra annat än tendenser. Den religiösa konjunkturen synes ha drabbat frikyrkorna på ung. Under de senaste decennierna finns inga tecken på att den ena vunnit, då den andra förlorat. Svenska Missionsförbundet tappade åren minst ett tusen medlemmar om året, medan genomsnittet för talet varit hälften så mycket.

Pingströrelsen förefaller att ha tappat medlemmar under talet, medan som bekant talet varit en tid av framgångar, större under de senaste åren. I dag är det svårt att se något stadigt samband mellan kyrklig och frikyrklig styrka i skilda delar av landet. Båda kan vara svaga som i Stockholm och Malmöhus län. Båda kan vara övergenomsnittligt starka i ung. Och där frikyrkligheten är som starkast i Jönköpings län, är också kyrkligheten bättre än genomsnittlig.

Eller god kyrksamhet kan kombineras med nära nog avsaknad av frikyrklighet som i Halland, och frikyrkligheten kan vara relativt stark, kyrkligheten svag som i Närke. Nyare rörelser Men hur går det då för nya religiösa rörelser? Den s. Härmed avses de grupper av amerikanskt ursprung som i olika former förkunnar en kompletterande uppenbarelse eller en egen auktoritativ tolkning av de yttersta tingen.

Adventistsamfundet har aldrig fått mer än drygt 3 anhängare i Sverige, och förefaller att närma sig den övriga kristenheten. Visserligen har Jehovas vittnen efter en snabb tillväxt rapporterat ung. Men i den årliga räkningen av gudstjänstbesökare söndagen före domssöndagen i Storstockholm har vittnena de senaste åren med ca 3 besökare varit fjärde största samfund, i konkurrens med katolska kyrkan.

Mormonerna har fortsatt sin stadiga tillväxt, nu drygt 6 Det är alltså klart att det sker en påtaglig tyngdpunktsförskjutning inom den institutionella religionen, där de förlorande är Svenska kyrkan och i minst samma utsträckning de äldre frikyrkosamfunden, där de mera karismatiska, biblicistiska och ekumeniskt återhållsamma däremot klarar sig väl, och där de amerikanska profetrörelserna vinner i styrka.

Katoliker och ortodoxa Vad som händer med de kyrkor, vilkas utveckling till stor del berott på den utomnordiska invandringen till Sverige, är svårare att fånga i siffror. Detta beror dels på att svenska myndigheter i stort ser sig förhindrade att underlätta kontakten mellan kyrka och invandrare. Men kanske lika mycket på de bristande resurserna hos dessa kyrkor att bokföra, räkna och rapportera.

Svårigheten blir ju inte mindre av att präster och andra till största delen själva är invandrare och föga förtrogna med protokoll- och rapport-Sverige. För de ortodoxa och österländska kyrkorna har denna uppgift underlättats av det samarbetsråd som Frikyrkorådet bildat för att kunna på rimligt sätt fördela de statliga bidragen. Läst med kritik och förståelse ger sammanställningen för Ortodoxa och Österländska Kyrkors Ekumeniska Råd, en god bild av verksamhetens omfattning.

Visserligen finner man siffror som måste vara tillkomna genom missförstånd eller helt exceptionella förhållanden. Kan Syriska Ortodoxa kyrkan ha dop, då antalet medlemmar är ca 12 , och antalet dop de föregående åren varit förutsebara ca ? Folkkyrkan [ redigera redigera wikitext ] Detta mönster av sönderbrytning inom Svenska kyrkan under talet fick en reaktion under början av talet genom olika folkkyrkoteologier.

Det mest inflytelserika exemplet är Olof Holmströms praktisk-teologiskt grundade folkkyrkoprogram tillkommet från talets mitt. Detta folkkyrkoprogram fick sitt utflöde i Svenska kyrkan bland annat genom föreningen Kyrkans vänner , Allmänna svenska prästföreningen och Svenska kyrkans diakonistyrelse och utgör en bakgrund till den mer kända och omskrivna ungkyrkorörelsen [21] som drevs av förgrundsgestalterna ärkebiskop Nathan Söderblom , biskop Einar Billing , biskop J.

Eklund och uppsalastudenten Manfred Björkquist. Rörelsen kom som gensvar på uppkomsten av frikyrkliga väckelserörelser , samt socialdemokratins krav att avskaffa statskyrkan. Ungkyrkorörelsens mål var att ena det svenska folket under en och samma folkkyrka, en öppen kyrka som rymde alla och på så vis kunde skapa en gemenskap över samhällsgränserna.

Rörelsen genomförde så kallade studentkorståg — runtom i Sverige, och var starkt betingad i [förtydliga] Uppsala Kristliga Studentförbund som grundades Ungkyrkorörelsen bidrog till ett nytt framtidshopp för Svenska kyrkan. Högkyrklighet [ redigera redigera wikitext ] Högkyrkliga rörelser i olika former har traditionellt varit starka inom Svenska kyrkan, jämfört med andra lutherska samfund.

Medan det är inkorrekt att sätta likhetstecken mellan högkyrklighet och Oxfordrörelsen eller Kyrklig förnyelse sä är även dessa sammanhang onekligen delar av högkyrkligheten. Grunden för detta är att såväl gammalkyrkligheten och den svenskakyrkliga grenen av Luthersk ortodoxi har kallats för luthersk högkyrklighet. Dessa satte kyrkan i förgrunden för frälsningen, framför tron och Ordet.

Samma rörelse förekom i Tyskland runt Vilmar , Löhe och Kliefoth. De båda sistnämnda är idag stora inspirationskällor för den amerikanska Missourisynoden bland annat i deras förståelse av ämbetet. Uddo Lechard Ullmans arbete med den nya kyrkohandboken blev viktigt för den liturgiska förnyelsen. Ungkyrkorörelsen , som framför allt blomstrade under talet, splittrades under mellankrigstiden i folkkyrklighet och ett nyare slags högkyrklighet.

Från ungkyrkorörelsen tog båda rörelserna emellertid med sig element av nationalromantik, som i högkyrkliga miljöer tog sig uttryck i samhörighetskänsla med bland annat S:t Ansgar och heliga Birgitta. Under mellankrigstiden gjorde nya rön inom akademisk bibelvetenskap och den ekumeniska dialogen inom Faith and Order-kommittén att en ny syn på kyrkan som synlig gemenskap — den nya kyrkosynen — växte fram i Svenska kyrkan, främst inom högkyrkliga miljöer.

Svenska kyrkan trädde i interkommunion med Engelska kyrkan , vilket ledde till teologisk stimulans mellan de båda trossamfunden, inte minst i högkyrkliga miljöer. Liksom det fanns mer än ett slags folkkyrklighet, fanns och finns mer än ett slags högkyrklighet. Genom högkyrkligheten har Svenska kyrkan återinfört symboler i kyrkorummet som under talet försvann, som ljus på altaret , liturgiska kläder , processioner , och större hänsyn till kyrkoåret.

I högkyrkligheten startade också den " nattvardsväckelse " som under talet uppstått i Svenska kyrkan. Banbrytare här var kyrkoherden teol. Hans praxis och hans bok om nattvarden Vår Herres Jesu Kristi lekamens och blods sakrament fick tillsammans med ärkebiskop Yngve Brilioths bok om nattvarden Nattvarden i evangeliskt gudstjänstliv stort inflytande på utvecklingen.

Högkyrklighetens historia rymmer dessutom många framträdande kvinnor, såsom Mary von Rosen , syster Marianne , Anna Greek och Berit Simonsson. Den svenskkyrkliga högkyrkligheten har under andra halvan av talet utvecklats i flera riktningar. Dels en som betonar samhörigheten med den romersk-katolska kyrkan, dels en som behållit den ursprungliga bekännelsetrogna linjen som bland andra Gustaf Adolf Danell och Gunnar Rosendal företrädde.