Förmaksflimmer av hjärtsvikt

Här är behandlingen av hjärtsvikt oftast prioriterad även om blodtrycket når nivåer under målvärdesintervall. Patientens önskemål och daglig livskvalitet måste beaktas. Glöm inte att mäta ortostatiskt blodtryck. För patienter med befintlig ICD bör inaktivering av defibrillatorns chockfunktion erbjudas vid brytpunktssamtal.

Beslut om behandlingsbegränsningar i livets slutskede innebär i regel att defibrillatorns chockfunktion stängs av och det är viktigt att detta kan genomföras oberoende av var patienten vårdas. Konsultera kardiolog för detta. Vilka läkemedel bör användas Rekommendationerna i Kloka listan är relevanta även i symtomlindrande syfte.

Behandlingsintensiteten hos de mest sjuka äldre bör vara styrd av symtom. Överväg stegvis insättning och långsam upptitrering till lägre måldoser. Eventuellt tolereras inte samtidig behandling med alla basläkemedel. Biverkningar av MRA är vanligare hos äldre. Patienten drabbas av venös stas med svullna ben och ascites. Högersidig svikt är svårare att angripa med farmaka.

När både höger och vänster kammare sviktar kallas det biventrikulär svikt. Hur hänger förmaksflimmer och hjärtsvikt ihop? Flimmer och svikt påverkar varandra. Risken att utveckla svikt vid förmaksflimmer beror på frekvensen av flimret. Vid långsamt flimmer är risken för svikt förhöjd.

Förmaksflimmer hosta

Men ofta går flimret mycket snabbt, något som ökar risken ytterligare. För den med hjärtsvikt ökar risken för förmaksflimmer6. För att illustrera hur de båda sjukdomarna hänger ihop beskrev Annica Ravn-Fischer ett färskt patientfall, där en årig kvinna med paroxysmalt förmaksflimmer sedan och som abladerats och och kommer in till akuten tre år senare har hon en övre luftvägsinfektion och mår inte alls bra.

När EKG tas har kvinnan ett blockerat förmaksfladder. Blodtrycket sjunker och hon syncoperar. För att råda bot på fladdret bestäms att patienten vid ett senare tillfälle ska abladeras för högersidigt fladder, vilket görs Efter ablationen såg hennes ultraljud bra ut. Men blir kvinnan kraftlös och får svårt att andas och söker akut igen.

Nu läggs hon in på medicinavdelningen där man upptäcker ett snabbt förmaksflimmer och fladder och hon sätts på Metropolol mg 1X1 samt Eliquis 5 mg 1 X 2.

Stoppa förmaksflimmer själv

Därefter skickas hon hem med en remiss till kardiologen för poliklinisk elkonvertering ett par månader senare. Dagen för elkonverteringen är hjärtat gravt sviktande och man vågar därför inte elkonvertera henne. Istället läggs hon in för sviktoptimering. När EKG tas är hjärtrytmen slag i minuten och förmaken går dubbelt så fort som kamrarna.

En lungröntgen visar också bilateral pleuravätska och skivatelektas. Nu ser ultraljudet inte längre bra ut. Kamrarna sviktar och förmaken är rejält stora. Jämför man ultraljudet från december med januari har VTI, det vill säga, hur långt blodet skjutsas ut i kroppen vid varje hjärtslag, kraftigt försämrats. Om kvinnan konverteras ner i det här tillståndet och inte kan kompensera kan hon dö.

För att stärka upp hjärtat och sänka hjärtfrekvensen ges digoxin. Konverterande läkemedel våga man inte sätta in. Men kvinnan har tur och förmaksfladdret går ner av sig självt och blodtrycket är adekvat. Nu kan man elkonvertera med gott resultat. Vid hemgång sätts hon på Eliquis 5 mg, Metroplol mg, Rampiril 2,5 mg samt Eplerenon 25 mg. För att fladdret inte ska komma tillbaka får hon en remiss för en ny ablation.

Detta gör förmaksflimmer till ett vanligt tillstånd på akutmottagningen, dit patienterna kommer med olika symtom som andfåddhet, hjärtklappning, trötthet, bröstsmärta eller oroskänsla. Vid tromboembolisering till hjärnan kan patienten drabbas av stroke, synkope eller sänkt medvetandegrad. Det är därför viktigt att uppmärksamma om en patient som kommer till akuten har förmaksflimmer och ge hen adekvat behandling samt uppföljning.

Fokus för denna artikel ligger på behandling av förmaksflimmer, vilket inte utesluter behandling av bakomliggande orsaker. Bakgrund Förmaksflimmer är den vanligaste typen av takyarytmi [2, 3], med en oregelbunden, snabb hjärtrytm där de elektriska signalerna har sitt ursprung utanför sinusknutan, i andra delar av förmaken eller i vena pulmonalis. Blockering av signalerna sker i AV-knutan, varvid oregelbunden kammarrytm uppstår.

Eftersom förmaken inte bidrar till kammarfyllnaden blir konsekvensen att hjärtats pumpförmåga fungerar suboptimalt. Vid förmaksflimmer kan kamrarna slå upp till slag per minut jämfört med 50— slag per minut vid normal sinusrytm, men normofrekvent förmaksflimmer förekommer också utan farmakologisk behandling. Faktorer som hög ålder [4, 5], hypertoni [6], högt BMI [6] och hyperglykemi [5], ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt, infektion, dehydrering, lungemboli samt överförbrukning av alkohol ökar risken för förmaksflimmer [].

Förmaksflimmer indelas också i olika subgrupper beroende på duration. Asymtomatiskt förmaksflimmer föreligger ofta, och incidensen för detta har uppgetts vara drygt 50 procent, om inte mer, av alla förmaksflimmer [10]. Handläggning på akuten Patienter som uppsöker akutmottagningen med förmaksflimmer inkommer antingen med prioritet 1 larm , takykardi eller symtom som pågående bröstsmärta och dyspné, eller med prioritet 2—3 som innebär att patientens tillstånd inte är så allvarligt att larmkriterier uppfylls.

Omhändertagande vid larm Initialt omhändertagande. Vitalparametrar som andningsfrekvens, saturation, blodtryck och puls noteras. Rytm och frekvens framkommer av avlednings-EKG. Resultat av blodgas där patientens elektrolytstatus framkommer ska också finnas tillgängligt, då elektrolytrubbningar kan vara orsaken till förmaksflimmer och kan kräva snabb handläggning.

Förmaksflimmer kan vara del av ett större problem, varför fokus inte enbart ska ligga på C cirkulation. Vid feber och infektionstecken övervägs antibiotika. Många av de patienter som inkommer med larm till följd av förmaksflimmer har en mycket snabb frekvens, varför frekvensreglering är nödvändig. Hos flertalet patienter, där man inte tänkt sig senare elkonvertering, är peroral administrering tillräcklig till exempel metoprolol 50— mg.

För patienter med mycket snabb frekvens och klinisk påverkan kan intravenös behandling vara nödvändig. Vid intravenös tillförsel ska patienten ha telemetriövervakning. Om det inte finns misstanke om samtidig hjärtsvikt kan betablockerare metoprolol 2,5—5 mg ges intravenöst under 5—15 minuter, vilket kan upprepas.

Förmaksflimmer träning

Kalciumantagonisten verapamil är ett alternativ till betablockerare. Detta kan vara aktuellt för patienter med astma. Patienter med KOL tolererar dock ofta betablockerare. Både metoprolol och verapamil ska undvikas vid svårt hjärtsvikt och hypotoni [11].