Vad innebär helgfri vecka

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande. Förbundet Kollektivavtalsbrott Enligt huvudregeln i § 27 i FTV-avtalet utgör ordinarie arbetstid 40 timmar per helgfri vecka. Arbetsdagen får omfatta tio timmar och arbetsveckan sex dagar. Arbete får enligt § 28 i FTV-avtalet förläggas till alla veckans dagar, måndag-söndag.

Enligt en anmärkning, som är fogad till § 27, framgår att producenten har rätt att tillämpa en alternativ arbetstidsreglering i enlighet med bilaga 7 till FTV-avtalet. Regleringen i bilaga 7 ger således en större flexibilitet när det gäller schemaläggningen då beräkningsperioden kan vara längre än vad som följer av § Om den alternativa arbetstidsregleringen tillämpas, anges det att denna ska användas under hela inspelningsperioden.

Hur många timmar får man jobba i sträck kommunal

Det går således inte att blanda bestämmelserna i § 27 och bilaga 7. I ingressen till bilaga 7 anges att de producenter som avser att tillämpa regleringen ska meddela detta till förbundet innan en inspelning påbörjas. En sådan underrättelse behövs inte om § 27 tillämpas. Utöver underrättelse till förbundet om att bilaga 7 kommer att användas ska även schemat visas upp.

Det innebär således att förbundet får tillgång till ett schema, vilket förbundet inte alltid får vid andra produktioner. Detta är anledningen till att förbundet fick kännedom om hur avtalet tillämpades för den aktuella produktionen. Härav följer att inspelningsperioden är detsamma som ett block. Definitivt schema ska fastställas 14 dagar i förväg för varje vecka.

I den mån annat inte anges ska kollektivavtalets övriga arbetstidsbestämmelser tillämpas. Detta innebär t. För block 3 tillämpade bolaget den alternativa regleringen om arbetstid i § 2 i bilaga 7 till FTV-avtalet. Eftersom en helgdag, alla helgons dag, inföll under beräkningsperioden block 3 skulle arbetstiden för beräkningsperioden ha reducerats med åtta timmar, vilket inte blev fallet.

Beräkningsperioden omfattade hela block 3. Bolaget bröt alltså mot kollektivavtalet genom att inte reducera arbetstiden med anledning av helgdagen alla helgons dag den 1 november FTV-avtalet definierar inte vad som ska anses vara helgdagar. Klart är dock att med helgdag inte avses en vanlig söndag.

Hur mycket är arbetstidsförkortning unionen?

I brist på kollektivavtalsreglering om vad som är helgdag får ledning hämtas från lagen om allmänna helgdagar, av vilken framgår vilka dagar som är helgdagar. Av lagen följer t. När helgdagar, i enlighet med lagen om allmänna helgdagar, förutom vanliga söndagar, infaller en vecka ska således reducering av arbetstiden ske under den veckan eller beräkningsperioden.

Det här innebär att oavsett vilken veckodag som en allmän helgdag infaller på ska den ordinarie arbetstiden för veckan eller beräkningsperioden reduceras med åtta timmar. Det är skillnad på att inte förlägga arbete under vissa dagar, t. Det förra handlar om hur arbetstiden förläggs och det senare om hur många timmar som arbete får utföras under en vecka eller en beräkningsperiod.

FTV-avtalet föreskriver, för teknisk personal, inte någon rätt till ledighet under helgdagar. Det kan därför mycket väl vara så att arbete förläggs till en helgdag, men då ska reducering av arbetstiden ske någon gång inom beräkningsperioden. Avtalet säger ingenting om när inom beräkningsperioden som reducering ska ske, utan detta förfogar arbetsgivaren över.

Ordalydelsen anger således klart och tydligt att det ska ske en arbetstidsreducering för helgdagar. Arbetsgivare inom filmbranschen har typiskt sett ett behov av att förlägga arbetstid till veckans alla dagar, alltså även under lördagar och söndagar. Så sker även regelmässigt. Kompensationen för att arbetsgivaren i enlighet med avtalet får förlägga ordinarie arbetstid till veckans alla dagar och att veckan får omfatta sex arbetsdagar är att en reducering av arbetstiden ska ske enligt avtalet när en helgdag infaller under beräkningsperioden, oavsett vilken veckodag helgdagen infaller på.

Det är inte relevant om arbete faktiskt har förlagts eller normalt förläggs måndag-fredag när helgdagen infaller en lördag. Mot bakgrund av att schemaläggning sker innan produktionen börjar och innan helgdagen infaller är det inte rimligt att tolka avtalet så att reducering ska ske enbart för det fall medarbetaren faktiskt skulle ha varit schemalagd på helgdagen.

En sådan tolkning skulle innebära att arbetsgivaren skulle kunna planera arbetstiden på ett sådant sätt att reducering av arbetstiden aldrig skulle behöva göras med anledning av en helgdag. Avtalshistorik Av filminspelningsavtalet för åren framgår följande. I § 2 Mom 2 i avtalets lönebilaga D, som reglerar arbetstider, angavs att den ordinarie arbetstiden fick omfatta högst 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka räknat på en tvåveckorsperiod.

Arbetstiden skulle normalt förläggas måndag-fredag med åtta timmar mellan kl. Den ordinarie arbetstiden kunde förskjutas till kl. Varje vecka fick innehålla högst sex arbetsdagar. Enligt § 9 Mom 2 tredje stycket var parterna överens om att arbete borde undvikas på julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärds dag, pingstafton, pingstdagen, annandag pingst, midsommarafton och midsommardagen.

Om arbete utfördes en sådan dag betalades, enligt § 2 Mom 4, en förhöjd ersättning. Enligt förbundet såg detta avtal ganska annorlunda ut från hur det ser ut i dag. I avtalet för åren infördes den alternativa regeln om 39 timmars arbetsvecka. Den ordinarie arbetstiden skulle fortfarande normalt förläggas måndag-fredag. Vidare gjordes den ändringen att arbetstiden kunde förläggas kl.

Parterna tog även bort hänvisningen som tidigare fanns till § 9 och i stället angavs ett antal dagar och helgdagar direkt i avtalstexten under vilka arbete skulle försöka undvikas. De angivna dagarna var desamma som framgick av den tidigare hänvisningen till § 9. I års avtal gjordes större förändringar. Enligt avtalet fick arbetstiden per dag omfatta tio timmar i stället för som tidigare åtta timmar.

Regleringen avseende arbetstidsförläggningen bytte paragraf och placerades i ett eget moment. Den ordinarie arbetstiden fick nu förläggas måndag-söndag i stället för måndag-fredag. Regleringen att arbetet normalt skulle vara förlagt måndag-fredag togs således bort. Vidare togs även regleringen bort om att arbete skulle försöka undvikas under de helgdagar som tidigare var uppräknade i avtalet.

Det blev således fritt fram att förlägga arbete även under sådana dagar. Arbetstidsförläggningen i FTV-avtalet ändrades alltså från och med år Dessförinnan var tanken att arbetstiden mer skulle överensstämma med ett vanligt tjänstemannaarbete måndag-fredag med arbetstider mellan vissa klockslag och med undvikande av arbete på helgdagar. Reglerna hur arbetstiden får förläggas har sedan successivt blivit mer generösa till arbetsgivarens fördel.

Arbetsgivaren är fri att schemalägga arbetstiden även till helgdagar och reduceringen av arbetstiden kan ske när som helst inom beräkningsperioden och alltså inte nödvändigtvis under själva helgdagen, även om en helgdag inträffar under en vardag. Bolagets tillämpning under aktuell produktion Produktionen var indelad i tre block, dvs. Arbetstiden var förlagd till veckans alla dagar, dvs.

Det var alltså inte så att arbetstagarna arbetade måndag-söndag varje vecka, utan arbetet var förlagt lite olika inom kalenderveckan. Under block 1, perioden 2 juni-4 juli, förekom det arbete på lördagar och söndagar. Arbete var förlagt till lördagen den 14 juni och söndagen den 15 juni. Även under block 3 var arbete förlagt till en lördag, nämligen lördagen den 25 oktober. Bolaget reducerade arbetstiden motsvarande åtta timmar för nationaldagen den 6 juni.

Enligt förbundet reducerades arbetstiden även för midsommardagen, som alltid infaller på en lördag. Under block 1 har bolaget alltså reducerat arbetstiden för dessa två helgdagar med totalt 16 timmar. Bolaget agerade således i enlighet med förbundets tolkning av avtalet när det gäller dessa två helgdagar. Det sista blocket, block 3, varade under tiden den 29 september november och omfattade åtta veckor.

Hela detta block var en beräkningsperiod. Utan arbetstidsreducering innebär det att antalet timmar att förfoga över för schemaläggning var timmar 8 x 40 timmar. Med anledning av att alla helgons dag inföll under denna period, lördagen den 1 november , hade bolaget enligt förbundet bara rätt att förlägga timmar. Reducering skulle ha skett för denna helgdag med åtta timmar.

Bolaget har dock trots detta lagt ut timmar. Beträffande schemaläggningen för de åtta veckorna under block 3 var arbetstiden förlagd till måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag bara under veckorna 3, 7, 8 och 9, alltså hälften av veckorna. Under de övriga fyra veckorna var arbetstiden förlagd på olika sätt och dessutom till en lördag, den 25 oktober. Mot bakgrund av hur arbetet faktiskt har varit förlagt kan det inte anses ha har varit förlagt normalt eller regelbundet till måndag-fredag.

Enligt förbundet är dock arbetstidens normala förläggning inte relevant för om det ska ske en arbetstidsreducering för helgdagar som infaller en lördag eller en söndag. För tolkningen av avtalet är det således inte av betydelse om arbete har förlagts till en lördag eller en söndag. Om Arbetsdomstolen skulle komma fram till att arbetstidens förläggning är relevant, så har bolaget faktiskt förlagt arbete under flera lördagar och så även inom block 3, till lördagen den 25 oktober.

Även med en sådan tolkning av avtalet ska det ske en arbetstidsreducering. Bolagets tillämpning av FTV-avtalet har emellertid enligt förbundet inte någon betydelse för hur avtalet ska tolkas. Bolaget är inte avtalspart i avtalet. Andra avtalsområden FTV-avtalet reglerar bara tidsbegränsade anställningar, vilket är ganska speciellt.

I många andra tjänstemannaavtal regleras tillsvidareanställningar. Det finns då även arbetstidsbestämmelser som innebär att om den anställde har en arbetstidsförläggning som går ut på att om arbete behöver utföras under en helgdag så är i stället den ordinarie arbetstiden per vecka kortare. Detta är t. I stället för 40 timmar per vecka uppgår då arbetstiden till 38,25 timmar per vecka.

Avtalen avseende tillsvidareanställningar är framtagna med förutsättningen att det brukar jämna ut sig under en period om 28 år eftersom helgdagarna infaller olika under åren. Tanken är att den kortare arbetstiden på 38,25 timmar ska, för en anställd som arbetar måndag-fredag och även under helgdagar, vara densamma som för en anställd som arbetar måndag-fredag men som i stället har rätt att vara ledig under helgdagarna.

Mot bakgrund av att FTV-avtalet bara reglerar visstidsanställda arbetstagare med en arbetstidsförläggning måndag-söndag finns det ingen möjlighet att ha en kortare arbetstid, som den på 38,25 timmar, eftersom det inte finns någon årsperiod att jämna ut arbetstiden på. Det är därför viktigt att arbetstidsmåttet 40 timmar per helgfri vecka alltid innebär en reduktion av arbetstiden när det infaller en helgdag, oavsett när helgdagen infaller och oavsett vilken av de lagstadgade helgdagarna det är fråga om.

En annan ordning skulle innebära att den anställde skulle riskera att behöva arbeta en helgdag, men inte få en kortare arbetsvecka. I praktiken skulle detta innebära att FTV-avtalet inte skulle medföra någon arbetstidsreducering för helgdagar alls. Så kan inte vara fallet. Tvisten år Under den centrala förhandlingen i den nu aktuella tvisten gjorde Medieföretagen gällande att arbetsgivarorganisationens tolkning av FTV-avtalet är allmänt vedertagen och historiskt tillämpad och hänvisade till en tidigare förhandling mellan förbundet och Medieföretagen år Tvistefrågan år förhandlades inte i sak eftersom Medieföretagen gjorde en preskriptionsinvändning.

Tvistefrågan handlade om reducering av arbetstiden skulle ske för helgdag under midsommarveckan. Förbundets tolkning av den aktuella bestämmelsen, såsom den framgår av protokollet från år , var att om det infaller en helgdag på en dag som det normalt utförs arbete på, så förkortas arbetstiden med åtta timmar.

Detta stämmer i och för sig, men det är inte säkert att det är just på helgdagen som arbetstidsreduceringen ska ske. Utifrån hur protokollet är formulerat framstår det som om förbundets tolkning skulle gå ut på att arbetstiden ska förkortas enbart om arbete normalt utförs den dagen. Det är oklart varför detta anges i protokollet och varför förbundet skulle ha hävdat detta.

Det kan dock ha berott på att ett annat av förbundets kollektivavtal avseende institutionsteatrar innehåller en sådan bestämmelse. Vid den lokala förhandlingen i års tvist framfördes den tolkning som förbundet har framfört i den nu aktuella tvisten. Av protokollsanteckningen från den centrala förhandlingen år framgår att ombudsmannen L.

Resonemanget i den delen är således detsamma som förbundet har som nuvarande andrahandsgrund, dvs. Då ska arbetstidsreducering ske på den grunden. Enligt förbundet är protokollet från år inte ett dokument i vilket parterna har intagit eller vidhållit några principiella ståndpunkter. Det var inte heller förhandlarens avsikt att framföra några principiella uttalanden, utan avsikten var att lösa den enskilda tvisten utifrån de förutsättningar som förelåg.

Medieföretagens ståndpunkt år var att om en helgdag infaller någon gång under måndag-fredag ska den ordinarie arbetstiden reduceras i motsvarande mån. Medieföretagen har dock i svaromålet i nu aktuell tvist gjort gällande någonting annat. I svaromålet hävdades nämligen att arbetet måste ha varit schemalagt den aktuella helgdagen för att en arbetstidsreducering ska ske.

Av protokollet från den muntliga förberedelsen framgår dock att Medieföretagen därefter har ändrat inställning i frågan. Den inställningen tar inte sikte på att arbete måste ha varit schemalagt den aktuella dagen utan innebär i stället att om arbete normalt utförs under lördagar, dvs. Det är alltså två olika inställningar. Medieföretagen har således ändrat inställning flera gånger sedan tvisten år Andra produktioner Inom branschen förläggs arbetstiden vid olika produktioner till veckans alla dagar, vilket det definitivt finns behov av.

Det normala är således inte att arbete förläggs måndag-fredag. Arbete utförs regelmässigt under även lördagar och söndagar. Exempel på att förhållandena ser ut på detta vis kan hämtas från andra produktioner. Av schemaläggningen framgår att arbete förlades till lördagen den 31 maj och söndagen den 1 juni Produktionen pågick under tiden den 30 mars-5 maj och arbetet förlades kontinuerligt till lördagar och söndagar, nämligen den 11, 18 och 25 april Av de fem lördagar som inföll under denna period förlades arbete till tre av dessa, dvs.

Av schemat från den produktionen framgår att arbetet var förlagt till söndagen den 18 maj. Samtliga dessa produktioner omfattas av FTV-avtalet. Produktionsbolaget Filmland är såvitt känt medlem i Medieföretagen. Beräkningsperiod Parterna är oense om hur en beräkningsperiod enligt FTV-avtalets bilaga 7 ska fastställas. I avtalsrörelsen år önskade Medieföretagen få en längre beräkningsperiod än vad som följer av § 27 i FTV-avtalet.

Arbetsgivarsidan ville ha möjlighet till en mer flexibel arbetstidsförläggning och yrkade därför att beräkningsperioden skulle motsvara anställningstidens längd, med en begränsning till tre månader.

Arbetstidsavtalet § 2-6

Resultatet av förhandlingarna blev regleringen i bilaga 7. Varken av Medieföretagens agerande i förhandlingarna eller på annat sätt framgick att arbetsgivarsidan menade att en arbetsgivare på eget bevåg skulle kunna bestämma beräkningsperiodernas längd. Beräkningsperiodens längd framgår av antingen § 27 i FTV-avtalet eller bilaga 7. Bilaga 7 har alltså inte på något vis gett arbetsgivaren rätt att bestämma över beräkningsperioden på annat sätt än som framgår av avtalstexten.

Om Medieföretagen hade ett annat syfte borde förbundet ha fått upplysning om detta. Arbetsgivaren kan alltså inte ensidigt bestämma om en annan beräkningsperiod än som finns uttryckt i FTV-avtalet. Framför allt kan arbetsgivaren inte förfoga över beräkningsperiodens längd och därigenom planera bort en kollektivavtalsstadgad arbetstidsreducering.

I de fall arbetstiden beräknas per kalendermånad varierar den ordinarie arbetstiden beroende på hur många kalenderdagar 28, 29, 30 eller 31 samt helgdagar som infaller under aktuell månad. I april är det 20 arbetsdagar långfredag och annandag påsk är exkluderade. Det innebär att ordinarie arbetstid för heltidsanställda är timmar 20 dagar x 8 t.

Här visas exempel på hur arbetstiden kan beräknas för de som arbetar deltid. Det kan finnas andra sätt att beräkna arbetstiden på. Arbetsgivare kan även ha en lägre ordinarie veckoarbetstid än 40 timmar. Viktigt att ha koll på arbetstiden! Vid korttidsarbete är det viktigt att följa upp hur mycket de anställda arbetar. Rast och paus Ersättningar för arbete utanför ordinarie arbetstid regleras inte i arbetstidslagen Observera att arbetstidslagen inte innehåller några regler om rätten att få extra betalt.

I kollektivavtal finns regler om ersättningar för till exempel övertidsarbete, jour och beredskap. Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats, måste du själv komma överens med din arbetsgivare om ersättningar. Arbetstid enligt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö I paragrafen om arbetstid i Arbetsmiljöverkets föreskrift som heter Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS framgår att arbetsgivaren ska göra det som behövs för att förläggningen av arbetstiden inte ska leda till ohälsa hos arbetstagarna.

Föreskrifterna, som ofta förkortas OSA, ger klubben möjligheter att försöka förhindra negativa effekter som kan uppstå bland annat av att arbetstiden förläggs friare. Nåbarhet utanför ordinarie arbetstid och utanför arbetsplatsen Det kan vara praktiskt att kunna jobba nästan precis när och var som helst, men ibland blir detta ett problem.

Kraven på digital nåbarhet efter arbetstid ser olika ut på olika arbetsplatser.