Socialt arbete på gruppnivå

Samverkan kring barn och unga — Kunskapsguiden Sekretess och informationsdelning I vissa fall kan fältarbetare uppleva sekretesslagstiftningen som ett hinder i samverkan. Det kan till exempel handla om att polis, skola eller fritidsgård efterfrågar information på individnivå från fältarbetarna och fältarbetarna känner sig osäkra på vilken information de får lämna ut.

En social fältarbetare arbetar enligt lagstiftningen om socialtjänst och måste därför förhålla sig till socialtjänstsekretessen i offentlighets- och sekretesslagen OSL. Detta gäller oavsett vilken nämnd den sociala fältarbetaren är organiserad under. Det förekommer att sociala fältarbetare är organiserade under andra nämnder än socialnämnden, till exempel en fritidsnämnd.

Utgångspunkten är att sekretessen inom socialtjänsten är stark och att uppgifter om en enskilds personliga förhållanden får lämnas ut endast i vissa undantagsfall. För att en social fältarbetare ska kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till exempelvis en skola, fritidsgård eller polisen behövs en sekretessbrytande grund.

Om det inte går att få samtycke behöver det finnas en annan sekretessbrytande grund som tillåter att uppgifterna lämnas ut. I till exempel socialtjänstens samverkan med polisen finns några sekretessbrytande bestämmelser som kan bli aktuella i det sociala fältarbetet. Socialtjänsten har under vissa förutsättningar möjlighet att lämna uppgifter till polisen eller säkerhetspolisen om enskilda barn och unga under 21 år, utan samtycke, om det är i ett brottsförebyggande syfte.

Inslag av nätburen undervisning kan förekomma. Förutom föreslagen litteratur kan också andra former av media användas för att illustrera teorier om individer och grupper i socialt arbete. Obligatoriska utbildningsmoment ingår i kursen. För distansutbildning Kursens undervisning är upplagd som distansundervisning. På distansutbildningen är kursen nätburen med inspelade föreläsningar på lärplattformen samt webbaserade seminarier och övningar inklusive individuella inlämningsuppgifter.

Umeå är samlingsort för distansundervisningen, vilket innebär att alla examinationer om annat inte meddelas av kursansvarig och vissa undervisningsinslag sker på samlingsorten Umeå. Examination Examinationen sker på följande sätt: Individuell hemtentamen Studentförberedda seminarier Individuell inlämningsuppgift För skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former samt att uppgifterna ska vara av god språklig standard.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. På de studentförberedda seminarierna samt den individuella inlämningsuppgiften sätts något av betygen Underkänd U eller Godkänd G. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten för de olika examinationerna och sätts först när alla examinationer och obligatoriska moment är godkända.

För det första, sociala problem ses som konstruerade i samspel mellan människor och deras omgivning. Individen har därmed kommit att betraktas som felande och som fullt ansvarig snarare än att se till omgivningen. Individen görs på så sätt till syndabock för problem som delvis och ibland helt och håller ligger utanför hens makt att påverka. Handlingar som att skada sig själv och eller att äta sig överviktig är alltid inbegripet i ett socialt och kulturellt sammanhang.

Men som Ekman och Gunnarsson visar, är fetma och övervikt liksom självskadebeteende också sociala problem såtillvida att människor med överviktiga eller ärrade kroppar stigmatiseras, misskrediteras och stämplas med negativa fördomar.

Sociala verksamheter

För det andra, möten mellan de professionella och klienter står ofta i fokus i socialt arbete. En arena där sådana möten sker är inom de institutionella sammanhangen när klienter och deras liv bedöms, diskuteras och planeras. I studier av avstämningsmöten mellan klienter och olika professionella visar Bülow och Wilińska, att utan känslor vore det inte möjligt att jobba fram planer och bestämma nästa steg i rehabiliteringsprocessen.

Både de professionella och klienterna använder sig av känslor för att kommunicera med varandra, för att förhandla olika lösningar och för att bestämma nästa steg. Inom den socialvetenskapliga traditionen innebär känslor ett sätt att relatera till varandra som visar vårt engagemang i det sociala livet. Känslor handlar både om individer och deras upplevelser och om omgivningen och kontexten som bidrar till skapande av olika känslor.

Vi lever våra liv genom att tänka och känna och båda påverkar varandra och kan inte ses som motpoler, de kompletterar i stället varandra. För det tredje, i det sociala samspelet finns alltid inbegripet olika maktstrukturer och många gånger är vi omedvetna om vår delaktighet i att vidmakthålla dessa. Maktstrukturer påverkar alla på något sätt, och upprätthålls konstant i socialt samspel.

I vissa sammanhang har vi ett övertag medan vi i andra sammanhang kan vara i underläge.

Exempel på sociala problem

Att det kan skilja sig åt har att göra med att maktstrukturer på olika sätt samspelar med varandra. Ibland är det genus som ger oss ett visst över- eller underläge, medan i andra sammanhang är det andra saker såsom ålder, klass, funktionsförmåga eller etnisk tillhörighet som avgör. Normer för kön, ålder och sexualitet samverkar i det sociala samspelet inom äldreomsorgen.

Siverskog illustrerar exempelvis detta i ett forskningsprojekt baserat på intervjuer med äldre lhbtq-personer som har äldreomsorgsinsatser. Makt och över- och underordning hänger ofta samman med normer och moraliska riktlinjer.