Herpesvirus häst sva

Behandling Om hästen visar förkylningssymtom ordineras vila och vid behov behandling. Vid den neurologiska formen kan hästen behandlas med dropp eller antiinflammatoriska läkemedel och att hästen får hjälp att tömma urinblåsan. Det är viktigt att hästen får tid att återhämta sig ordentligt. Isolering Ett stall med EHVsmitta bör genast isoleras för att så snabbt som möjligt begränsa smittspridning.

Sva smittläge

De hästar som är drabbade bör också isoleras från andra hästar i samma stall. Dräktiga ston kan hållas i mindre, åtskilda grupper för att begränsa risken för smittspridning. Hästarna bör hållas isolerade i fyra veckor efter det senaste sjukdomsfallet. Dela ingen utrustning mellan grupperna och se till att byta kläder och skor.

Ta hand om den smittförande efterbörden från ston som kastar, genom att till exempel gräva ner den. Isolera det kastande stoet över sin första brunst. Risken för smittspridning anses som liten om stoet betäcks på andra brunsten efter kastning. Stallrengöring Efter kastning och luftvägsinfektioner är det viktigt att rengöra boxar och utrustning som kan ha kommit i kontakt med smittan.

Ta bort ströbädden och bränn upp den eller gräv ner den i gödselstacken. Rengör boxen från all smuts och desinficera. Vaccin Vaccin mot virusabort finns tillgängligt i Sverige och ges efter de olika vaccintillverkarnas rekommendationer. Vaccinet ger dock inte hundraprocentigt skydd mot kastning, så se till att dräktiga ston skyddas från smitta.

Det finns inget vaccin som skyddar mot den neurologiska formen av EHV Prognos De flesta okomplicerade fall av luftvägsinfektion läker på några veckor. Vid den neurologiska formen tillfrisknar en del drabbade hästar inom några dagar till månader, medan andra aldrig återhämtar sig helt och kan få så allvarliga symtom att de måste avlivas av djurskyddsskäl.

En häst som genomgått infektionen har ingen långvarig immunitet och kan smittas igen. Virus som ligger latent i kroppen kan också reaktiveras. Hästar som drabbas av den neurologiska formen utsöndrar ofta mycket virus under lång period, upp till 4 veckor. Efter abort utsöndras virus från livmodersekret. I samband med reaktivering av latent virus utsöndras det också via nässekret.

Viruset kan leva en begränsad period i miljön, men smittspridningen sker främst genom direktkontakt med infekterade kroppsvätskor, som via noskontakt mellan smittade hästar eller sekret som finns på kläder eller redskap. Via nysningar kan viruset spridas en kortare sträcka i luften, och 50 meter anses ofta som ett väl tilltaget avstånd för att hindra smitta.

Herpesvirus smittar framförallt via direktkontakt mellan hästar, men smittan kan också spridas begränsade sträckor i luften och via kontaminerade kläder och redskap. Hur orsakar EHV-1 sjukdom? EHV-1 infekterar slemhinnorna i luftvägarna och orsakar inflammation med lokala symtom i form av övre luftvägssjukdom.

Viruset infekterar sedan vita blodkroppar och sprids vidare i kroppen. Ibland gör kroppen sig av med viruset utan ytterligare symtom, men vanligen blir virus kvar i kroppen latent och kan reaktiveras i samband med stress och då ge upphov till symtom och smittspridning igen. Hos hästar som drabbas av abort eller neurologiska symtom infekterar viruset celler i blodkärlen i livmodern eller nervsystemet, vilket leder till inflammation och blodproppar i de drabbade organen.

Varför drabbas bara vissa hästar av abort eller neurologisk form?

Anaplasma häst

Trots att de flesta hästar i Sverige haft EHV-1 har vi varit relativt förskonade från den neurologiska formen av EHV-1 och under fanns inga rapporterade fall i Sverige. Det som är speciellt i den senaste tidens utbrott är också att det är en stor andel av de drabbade hästarna som fått neurologiska symtom. Varför det är så vet man inte. Det finns olika stammar av EHV-1 som har olika benägenhet att orsaka abort eller neurologisk form, men troligen är det också faktorer hos hästen och i miljön omkring som samverkar.

Hästar yngre än 2 år drabbas framförallt av luftvägssymtom, medan hästar över 20 år har större risk för neurologiska symtom. Den neurologiska formen ses även oftare under den kalla årstiden. Diagnos, behandling och prognos vid EHV-1 Diagnosen kan bekräftas genom nässvabb eller specifikt blodprov. Andra symptom kan vara nedsatt aptit, trötthet och svullnad i benen.

Man kan låta veterinären ta ett nässvabbprov eller blodprov för att få diagnosen. Hästar som är smittade kan sprida miljoner viruspartiklar med hosta. Smittan sprids normalt inte långa sträckor genom luften och ett väl tilltaget säkerhetsavstånd är 50 meter. Kan ge neurologiska symptom Abortviruset EHV-1 kan i ovanliga fall ge sig på hjärnan och ryggmärgen och då får hästarna helt andra, neurologiska, symptom.

De mår dåligt, blir trötta och loja, vingliga och kan få svårt att kissa. Ofta uppkommer de neurologiska symptomen dagar efter en eventuell febertopp. Enstaka hästar kan bli helt förlamade så att de inte kan stå upp. Många hästar som utvecklar neurologiska symptom överlever, och kan bli återställda efter lång vila, men en del blir så påverkade att de måste avlivas.

Virus kan infektera livmodern så att stoet kastar sitt föl — fostret dör och stöts ut — det kallas också för abort.