Islänning med saga

Island styrdes av regionala bondehövdingar som via ett invecklat system lade beslag på landets ärftliga ämbeten. Vid tusenårsskiftet kristnades Island. De isländska sagorna uppkom emellertid först under Snorres tid på talet, några även på talet. Denna tidsskillnad försämrar deras värde som historiska källor. Bristen på skriftliga källor från svenskt tal, utöver de oftast knapphändiga uppgifterna på runstenar , skulle annars kunna göra Snorres och andra isländska författares skildringar till guldgruvor för tidens politiska händelser.

Snorre har betecknats som den främste av dem som under medeltiden i vår del av världen skrev historia på det egna språket. Kungasagorna , som skrevs från talet och framåt, skildrar de norska kungarnas historia ca De bygger på muntliga berättelser och äldre skaldeverser. Att svenska förhållanden finns med beror på att den norska kungaätten ansågs ha sitt ursprung i den svenska med säte i Uppsala.

Mest känd är Snorres Heimskringla som börjar i en mytologisk forntid med Oden som invandrat till Norden, bosatt sig vid nuvarande Sigtuna och så småningom efter sin död hyllades som hednisk gud. Trots denna historiskt tveksamma inledning innehåller texten en saklig skildring av maktkampen fram till talets senare del. Även tragikomiska inslag återfinns i sagorna. Ta till exempel följande avsnitt ur "Ynglingasaga", inledningen till Heimskringla :.

Han var mäktig och gav god årsskörd och fred. Då bodde Frid-Frode på Hleidra. De besökte varandra och mellan dem rådde vänskap. När Fjölner for till Frode på Själland ordnades det ett stort gille och en inbjudan sändes vida omkring i länderna. Frode hade ett stort gårdshus. Där gjordes ett stort kar flera alnar högt och uppstöttat med stora timmerstockar.

Det stod på en hylla under loftet och med en öppning i golvet där brygden hälldes ned. Och i karet hade man blandat fullt med mjöd. Det var en mycket stark dryck. På kvällen följdes Fjölner till sin sovplats i nästa rum och hans män med honom. Under natten gick han ut på svalen för att uträtta sina behov. Han var sömnig och mycket berusad.

Och när han återvände till rummet gick han utmed svalen och fram till den andra loftdörren och in. Där miste han fotfästet och föll i mjödkaret och drunknade. Ättesagorna , eller islänningasagorna, behandlar isländska förhållanden på liknande strama sätt. De nedskrevs också på talet, bland dem Egil Skalla-Grimssons saga och Niáls saga. Händelserna berör inte svenska förhållanden men likheter finns i skildringarna av rättstvister.

Mer fantasifulla är fornaldarsagorna som utspelar sig i ett diffust, fjärran förflutet och med övernaturliga krafter som självklara inslag. Snorre Sturlassons liv innehåller liknande stoff som sagorna: maktpolitik, komplicerade äktenskap och våld. Tack vare brorsonen Sturla Thórdarsons berättelser vet vi en hel del om Snorre. Han föddes sannolikt på gården Hvanmur i Dalir på västra Island.

Genom faderns kontakter fick han växa upp hos den mäktige Jón Loftsson, en ynnest som gav Snorre inblick både i maktpolitiken och gården Oddis litterära skatter. I totalt tolv år kom Snorre att inneha Islands högsta ämbete som lagsagoman. Strategiska giftermål gav honom jord och möjlighet till gynnsamma affärer. Han gifte sig med Herdís Bersadóttir, en av landets rikaste kvinnor.

Bara fyra år senare flyttade han ensam till Reykholt, dit så småningom också hans andra hustru, Hallveig Ormsdóttir, kom. Även hon var mycket förmögen. Kungen krävde hjälp av Snorre med att erövra Island. Snorres ideal var emellertid en stat styrd av bondehövdingar som han själv. Sedan Snorre utan kungens godkännande återvänt till Island efter sitt andra besök blev han kallad landsförrädare.

Gissur Thorvaldsson, före detta svärson till Snorre, fick år order av kungen att föra Snorre till Norge, alternativt dräpa honom. Gissur valde det senare och red med ett stort följe till Reykholt den ödesdigra septembernatten Drygt tjugo år senare underkastade sig islänningarna Norges kung. Snorre hade vid sin första Norgeresa gjort en avstickare till Sverige.

Besöket hos västgötalagmannen Eskil, en av rikets dignitärer, har troligen inspirerat honom till skildringen av Svearikets organisation och till Torgny lagmans dramatiska framträdande på Uppsalatinget mot Olof Skötkonung. Eskil blev för Snorre idealgestalten av en myndig svensk lagman, sprungen ur bondesläkt och en självmedveten försvarare av den framväxande aristokratins intressen gentemot kungamakten.

Eskil hade samlat och redigerat västgötarnas lagar. Snorre kunde ta del av följande lagtext om urbotamål, brott som inte kunde sonas med böter, och känna igen sitt hemlands rättstradition. Den strama texten ger bilden både av ett utvecklat rättssystem och de grymma handlingar som man räknade med kunde inträffa:. Dräper man någon å ting, det är nidingsverk.

Bryter man fred och ingången förlikning, hämnas man tjuv, hämnas man för straff, som ådömts på ting, med sår eller med dråp eller med brand, det är nidingsverk; den det gör, har förverkat fast och lös egendom. Hugger man båda händerna av någon, eller dräper man sovande man, det är nidingsverk. Det är nidingsverk att bära sköld över tångbrink [att bära fientlig sköld över fosterlandets strand].

Härjar någon i sitt eget land, han har förverkat fast och lös egendom och rätten att vistas i landet. Binder man någon i skog vid träd, det är nidingsverk. Skjuter man in genom taköppning och dräper någon, dräper man någon i badet eller i badstuga eller då han gör sitt tarv, det är nidingsverk. Stinger man ut båda ögonen, skär tungan ur munnen eller hugger av båda fötterna, det är nidingsverk.

Dräper någon en kvinna, det är nidingsverk, hon har alltid fred till människors möte och till mässa, hur stor än striden må vara mellan män.

Vad är en saga

Dräper någon sin husbonde, det är nidingsverk. Dräper man någon i ölbänk, då man delar kniv och köttstycke med honom, det är nidingsverk. Stympar man boskap , så att tarmarna rinna ut, det är nidingsverk. Löper man å härskepp och blir sjörövare, det är nidingsverk. Står man på någons hals och huvud och plundrar honom, det är nidingsverk. Förutom Heimskringla är Snorre mest känd för sin Edda , en lärobok i skaldekonst som skrevs cirka Den bygger på äldre strofer som Snorre satt samman till en handledning för samtida skalder.

Även den kända islänningasagan Egil Skalla-Grimssons saga hänförs ibland till Snorre på grund av dess stilistiska likhet med andra verk av honom. I sitt hem hade Snorre rik tillgång till tidens skaldekonst och historieverk. Att han dessutom hade hjälp av renskrivande assistenter tar inte bort individualiteten i hans verk. De isländska sagorna vårdas ömt i hemlandet, men lika mycket i Norge.

Med sina unika skildringar av norska kungaätter och medeltida konflikter fick den och andra sagor en viktig roll i nationsbyggandet efter unionsupplösningen Landet var i behov av en heroisk historia som man i modern tid kunde anknyta till, efter tiden i union med Danmark respektive Sverige Efter att Sturla blivit knivhuggen genom kinden och fått två andra sår, ber han om fred.

Trötthet och blodförlust får honom att förbli liggande. Då kommer Gissur Thorvaldsson och slår Sturla i huvudet med en yxa. En annan man sticker Sturla genom halsen och in i munnen genom samma sår han fått tidigare. En tredje hugger honom med en yxa i halsen. Därefter plundrar de liket på hans kläder och lät honom ligga naken. Huvudpersonen i Þorðar saga kakala är sturlungen Tord kakali Sighvatsson , brorson till Snorre Sturlasson.

Sagan skrevs någon gång efter , sannolikt av Tord kakalis svåger Tord Hitnesing. Väl åter på Island lägger han mer vikt på lokala intriger för att utöka sin egen makt. Sagan skildrar bland annat sjöslaget på Húnaflói , där Tord mötte Kolbein den unge.

Isländsk saga korsord

Svínfellinga saga utspelar sig på sydöstra Island med start år , då hövdingen Orm Jónsson på gården Svínafell avlider. En maktkamp inleds mellan hans svåger Ögmund Helgason i Kirjubær och hans söner Sæmund och Gudmund, som har stöd av Thord kakali och sturlungarna. När den norska kungen kallar till sig Thord kakali år förlorar sönerna sin viktiga bundsförvant, striderna intensifieras och två år senare överfalls och dödas Sæmund och Gudmund av sin ingifte morbror Ögmund.

Även huvudpersonen i Þorgils saga skarða tillhör sturlungaätten, men växer upp som gisslan hos Gissur Thorvaldsson. Som åring kommer han till Norge där han tar värvning hos kung Håkon, som ger honom i uppdrag att kräva in arvet efter Snorre Sturlasson för den norska kronan. Som många andra islänningar utsända av den norska kungen fokuserar Thorgils emellertid mer på sina egna intressen när han väl kommit tillbaka till Island.

En senare talsberättelse, Sturlu þáttr , som handlar om författaren till Islänningarnas saga, brukar ofta fogas till de ursprungliga texterna i Sturlungasagan. Även Arons saga är ett talstillägg som inte fanns med i den ursprungliga sammanställningen. Den handlar om Aron Hjörleifsson, en periodvis fredlös man som figurerar i flera andra texter i Sturlunga, men som i sin egen saga porträtteras mycket mer heroiskt än i övriga källor.

Som historisk källa anses den inte vidare pålitlig, och stilmässigt påminner sagan mer om islänningasagorna än övriga samtidssagor, men just på grund av det gemensamma persongalleriet kopplas den ofta ihop med övriga Sturlunga-texter. De viktigaste pergamenthandskrifterna är Króksfjarðarbók och Reykjafjarðarbók , båda från talet. Króksfjarðarbók har bara blad bevarade, men man tror att den ursprungligen hade Av Reykjafjarðarbók finns 30 blad kvar av förmodade Det finns också ett femtiotal pappershandskrifter som gjordes när pergamentböckerna var hela.

Sturlungasagan har översatts i sin helhet till svenska av Sten Kindlundh , utgivet i tre band år Även i Peter Hallbergs Den isländska sagan förekommer enstaka utdrag ur Sturlungasagan. Sturlungasagan har även översatts i sin helhet till danska, engelska och franska. Delar av den finns översatta till litauiska, norska, polska, ryska och tyska.

Flera moderna skönlitterära verk tar sin utgångspunkt från händelserna i Sturlungasagan. Även Thor Vilhjálmssons två böcker Morgunþula í stráum och Sveigur har Sturlungatema den första finns i svensk översättning av Inge Knutsson ; Gryningssång i gräset. Den norske författaren Thorvald Steens bok Den lille hesten handlar om mordet på Snorre Sturlason svensk översättning av Staffan Söderblom ; Den lilla hästen.

Innehåll flytta till sidofältet dölj. Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Verktyg Verktyg. På andra projekt. Denna artikel är en del av en serie om: Fornvästnordisk litteratur Fornnordisk poesi. Poetiska Eddan Skaldediktning Eddica minora Eddica apocryphica. Isländingaboken Landnamsboken Kristningssagan. Kristna sagor.

Helgonsagor Apostlasagor. Snorres Edda. Isländska sagor är muntliga eller skriftliga berättelser, historiska eller fiktiva, som härstammar främst från talet. De norska nybyggare som koloniserade Island med början på talet utvecklade en högklassig, muntligt bevarad skaldediktning, ofta bestående av hyllningar till någon storman. De handlade främst om tiden från alltingets införande till "sagatiden" men upptecknades först från talets slut, t.

Sagalitteratur

Egil Skallagrimssons saga eller Njals saga. En känd skaldedikt med norskt ursprung är Ynglingatal , skriven av Thiodolf från Hvin på talet. Den skildrar de äldsta sveakungarna och bekräftar uppgifter som finns i Beowulf. Mest kända är stormannen Snorre Sturlassons Eddan , en på talet tillkommen lärobok för diktare, samt Heimskringla , en krönika över norska kungar från äldsta tid till Snorres brorson, Sturla Thordarson, utgav ca Sturlunga saga.

Sagorna byggde på skaldedikterna, äldre krönikor och muntlig tradition. Modern historieforskning har därför starkt ifrågasatt deras tillförlitlighet. Skaldediktningen ligger nära händelserna i tiden. Sagorna däremot säger egentligen mer om det isländska samhället på talet när de skrevs än om talet då de utspelar sig. Även om händelserna som skildras ofta är uppdiktade ger sagorna ändå en bild av nordiskt samhällsliv och tidens isländska mentalitet med dess betoning av ära, blodshämnd och ödestro.

Dåtidens Sverige behandlas främst i kungasagorna. Ättesagorna, samtidssagorna och forntidssagorna beskriver isländska stormän, vikingatåg och mytiska jättar och fabeldjur i en fjärran forntid. Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan Materialet är en omarbetad version av en text som ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta tidigare utg.

Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning. I den fornnordiska kulten var hästen central, den dyrkades med en egen särpräglad kult. Offer, blotsmåltider med hästkött och hingsthetsningar var ritualiserade handlingar På talets Island levde Gunnar, en stor och stark hjälte som var oöverträffad i vapenhantering.

Han gifte sig med en vacker kvinna, Hallgerd. Trots deras kärlek fanns det också hat mellan dem. När Gunnar försvarade sin ära och Hallgerd svek honom, slutade det i tragedi. I Njals saga berättas deras tragiska historia samtidigt som vi som läsare ges en inblick i det vikingatida isländska samhället med dess sociala strukturer, konflikter och tragedier Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller.

Vad kan vi säga om dem idag, drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt? Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund?

I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert.