Är monoteistisk

Vissa religioner som till exempel hinduismen kan vara delvis både polyteistisk och monoteistisk eftersom utövarna av religionen definierar det olika. Mer om detat under vår artikel om polyteism. Monoteistiska religioner De abrahamitiska religionerna det vill säga judendomen, kristendomen och islam är alla monoteistiska religioner men det finns många andra.

De tre världsreligionerna har profeter och grundare som alla enligt urkunden är ättlingar till patriarken Abraham, därför kallas de för de abrahamitiska religionerna. Inom islam så har man ett begrepp som kallas tawhīd , som betyder att gud är odelbar. Inom detta begrepp menar man att den troende ska förstå och tro på den enda sanna Guden.

Du har kanske till exempel hört dessa frasen när en muslim ber till gud. Inom kristendom så hävdar man också att det enbart finns en gud som är allsmäktig och råder över skapelsen. Många kristna tror dock på treenigheten som betyder att Gud har tre inre värden eller egenskaper i Fader, Sonen och den heliga Anden. På talet samlades Mishnan och dess kommentarer i ett verk som kallas Talmud Jerushalmi den jerusalemitiska eller den palestinska Talmud , som namnet till trots tillkom i Tiberias.

På talet skedde detsamma med de diskussioner som uppstått i Babylonien. Denna kallas den Talmud bavli den babyloniska Talmud , och anses ha större auktoritet än sin föregångare. Båda är skrivna på arameiska, det i området talade språket på den tiden.

Vad är panteism

Judiska symboler Davidsstjärnan magen david Hexagrammet, den sexuddiga stjärnan, har sedan urminnes tid använts som en dekoration inom många civilisationer. Hur den inom judendomen kommit att kopplas ihop med kung David är oklart. Den har ibland använts i antisemitiska syften, och det är först under modern tid har den kommit att bli en positiv judisk symbol, som judar själva väljer att bära.

Nazisterna tvingade judarna att bära stjärnan på kläderna så att de skulle känna sig utpekade och förnedrade. Staten Israel antog sedan davidsstjärnan som symbol på sin flagga, men judar världen över ser den också som en symbol för judisk identitet. Den sjuarmade ljusstaken menora Den sjuarmade ljusstaken är som judisk symbol mycket äldre än davidstjärnan.

Den första tillverkades under ökenvandringen av den av Gud inspirerade Betsalel och uppsattes sedan i det första templet i Jerusalem 2 Mos , och I detta tempel, uppfört av kung Salomo, skall ha funnits sammanlagt tio menoror, alla av guld. I det andra templet fanns en enda menora, som Juda mackabén låtit tillverka. Efter templets förstörelse bars den i Titus triumftåg och avbildades på den triumfbåge i Rom som uppkallats efter honom.

På Judiska museet i Stockholm finns en avgjutning av menoran på Titusbågen. Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff. Synagogan Synagogan är en judisk samlingslokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar bekanta. Det viktigaste i synagogan är arken som är skåpet där torarullarna förvaras.

Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem. Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippa. Vid gudstjänst i synagogan hålls män och kvinnor åtskilda. Bön och gudstjänst En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio män vara närvarande för att man ska kunna läsa böner tillsammans.

Toraläsningen är upplagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen då den sista delen är utläst, börjar man om med att återigen läsa ur den första boken. Så fortsätter det från år till år. Här på en grind till en judisk begravningsplats i Krakow.. Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare. Även om predikan förekommer under gudstjänsten så är läsningen ur torarullarna det viktigaste inslaget.

De judiska gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste tvåtusen åren. Sabbaten - en festlig familjehögtid Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills skymningen faller på lördagskvällen. Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar.

Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var enligt judendomen en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar. Sabbaten är en glad och festlig familjehögtid. Då har familjens kvinnor städat hemmet och lagat god mat medan männen och pojkarna går till synagogan. När de kommer hem är matbordet dukat med god mat, levande ljus och sabbatsbröd.

Sabbatsljusen ska tändas ca 20 minuter innan solen går ner, och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift.

Panteism

Den person som har tänt ljusen ska också läsa en välsignelse. Efter detta bryter pappan i familjen ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad. Många anser att det är sabbatsfirandet som hållit ihop judarna genom historien.

Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i lugn och ro. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra under sabbaten. Riktningar inom judendomen De ortodoxa renläriga håller fast vid judiska traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla regler inom den judiska läran. Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar.

En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderremmar. De ortodoxa följer alla sabbatsregler och äter endast koshermat. Reformerta, eller reformjudar, är de ortodoxa judarnas motsats och ser positivt på förändringar. Reformjudar följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna så noga. De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa och reformjudar.

Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro. Några judiska högtider Den judiska påsken , pesach, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten för mer än tretusen år sedan. Påskhögtiden inleds med den s. På bordet ska det finnas grönsaker, bittra örter t.