Svenska insektslarver

Flygtid: Juni—augusti. Utseende larv: Den fullvuxna larven är cirka 1 cm tjock och 10 cm lång. Blank med mörkröd rygg. Buk och sidor är gulrosa. Kroppen är täckt med glesa borst. Huvudet är svart med kraftiga käkar. Kan försvara sig genom att nypa med käkarna och utsöndra en vätska med en kraftig odör av get. Livscykel: Fjärilen kläcks på våren och flyger endast nattetid.

Dess enda uppgift är att para sig och lägga ägg. Den kan inte äta. Efter parningen väljer fjärilen ut ett lämpligt värdträd, helst med en skada i barken på trädets nedre del av stammen där äggen läggs. De nykläckta larverna lever först mellan barken och veden för att sedan äta sig in i veden. Larverna angriper endast levande träd. De tillbringar 2—4 år i sitt värdträd innan de på sensommaren kryper iväg för att spinna en kokong i marken.

Våren efter förpuppas de och kläcks till nya fjärilar. Värdväxter i Sverige: Alsläktet, Alnus, björksläktet, Betula, asksläktet, Fraxinus, apelsläktet, Malus, poppelsläktet, Populus, plommonsläktet, Prunus, eksläktet, Quercus, viden, Salix, rönnsläktet, Sorbus, lindsläktet, Tilia och almsläktet, Ulmus. Skadebild: Larven lämnar efter sig grova gångar i sitt värdträd.

Ofta rinner det stora mängder jäst sav ur hålen som lockar dit andra insekter. Träd som angrips kraftigt under flera år kan dö. Flyn är nattaktiva och kålflylarverna kan göra minst lika stor skada som kålfjärilslarverna. De gnager dessutom gångar in i kålen. Till vänster: Vecklarlarver kan angripa både blommor, blad och frukter.

I äpplen gör vecklarlarven en grov gång in till kärnhuset, till skillnad från rönnbärsmalen som gör många små gångar i hela frukten. Bekämpas med feromonfälla. TIll höger: Träd-ödarens 10 cm långa larv gnager på lövträd och lämnar efter sig ett gnagmjöl. Det finns några arter av vecklarfjärilar vars larver går hårt åt rosblad och blomknoppar.

Här olika stadier. Fån väster puppa och i mitten svarta avföringshögar och den vita väven som larven spinner i sig i vid förpuppning. Till höger larven med svart litet huvud. Bekämpas med handplockning och Larvskydd. Krusbärsmott är en fjärilsart som lägger ägg i bärkarten och vars små larver sedan lever i bären. Rönnbärsmalens larv gör många små gångar i äpplen som blir helt sförstörda.

Skiljs från äppelvecklaren som gör en grov gång in i kärnhuset. Larven är ca 0.

Larver inomhus

Under dåliga rönn-år lägger malhonan ägg i äpplen i stället för i rönnbär. På hösten klättrar larven ner i jorden och förpuppas. Plocka därför bort fallfrukt om du brukar ha angrepp av rönnbärsmalens larver. Hindras också med feromonfälla. Känn igen stekellarver Stekellarven liknar fjärilslarven men skiljer sig med antal ben. Den har minst fem par bukfötter.

Dessutom tillkommer ofta ett bakre par så kallade analfötter samt bröstfötter längst fram. Den övervintrar i en kokong i marken under värdväxten. Typisk stekellarv, här spireaälskaren Nematus spiraeae, som bara äter på brudspirea och plymspirea. Längst fram syns tre par bröstfötter, därefter sex par bukfötter. Steklarna hör till trädgårdens mest glupska larver.

De angriper många trädgårdsväxter och är ofta specialiserade på en speciell värdväxt. Var uppmärksam och handplocka tidigt ägg, puppor och larver där du vet att de håller till. Rosor är hårt ansatta av olika steklar. Rosenbladstekelns larver knaprar snabbt i sig blad efter blad. Till höger: rosenskottstekeln förstör blomningen genom att larven lever inne i skotten som vissnar i toppen och blir svart.

Absintkapuschongfly, Cucullia absinthii. Foto: Annica Roos. Lönnaftonfly, Acronicta aceris.

Vit larv

Foto: Lars-Åke Janzon Typisk nattflylarv, den här ca 50 mm lång. Foto: Allan Helm Lansettvinge, Simyra albovenosa. Foto: Lars-Åke Janzon Mätare Det svenska namnet på denna grupp av fjärilar härrör från larvens sätt att förflytta sig. Larverna är vanligen långa och smala, och har endast två par bukfötter.

Larven håller sig fast med bukfötterna och sträcker ut kroppen tills bröstfötterna får ett lämpligt fäste. Sedan släpper den taget med bukfötterna och sätter ner dem strax bakom bröstfötterna - den mäter sig fram. Många mätarlarver liknar små kvistar när de sitter orörliga på en gren med kroppen stelt utsträckt och fasthållen endast med bukfötterna.

Foto: Ulf Carlberg Larv av småfjäril funnen i gammalt murket virke. Foto: Ulf Carlberg Växtstekeln liknar fjärilslarver De enda larver som liknar fjärilslarver är larverna av växtsteklar, men de har som regel fler bukfötter de gröna på illustrationen nedan. Det bakersta paret bukfötter benämns ibland analfötter de blå. De röda fötterna är bröstfötterna.

De allra flesta fjärilslarver är växtätare, och de livnär sig huvudsakligen av näringsväxtens blad eller blomknoppar. Växtstekellarver har fler bukfötter än fjärilslarver. Bild: Ulf Carlberg Växtstekellarver, Croesus sp. Längd: cirka 25 mm. Foto: Lars-Åke Janzon Skalbaggar Skalbaggslarver som lever i kompost känns igen på sitt böjda utseende. Noshornsbaggens larv nedan är den man oftast finner — den kan bli 10 cm lång.

Noshornsbagge, larv. Foto: Lars-Åke Janzon Husbock Den upp till 40 mm länga larven av husbocken Hylotrupes bajulus till höger lever i ved och är därför mer eller mindre opigmenterad. Larv av husbock. Foto: Ulf Carlberg. Nyckelpigor Larver av nyckelpigor som lever som rovdjur på bland annat bladlöss. De har skarpa varningsfärger för att undvika att bli uppäten själv.

De kraftiga benen ger den god rörlighet i jakt på byte.